Lucia

Det blir senare och senare inlägg här på bloggen numera. Tror december är en upptagen månad för oss alla. De är avslutningar, Luciafirande, adventsfikor, julklappshandel, planering av juldagarna, julbord etc. som tar upp vår tid. Dessutom vill vi julpynta, pyssla, baka, slå in klappar och klä granen. O inte att glömma. Är vardagen fortfarande där med alla sina måsten. Det finns helt enkelt inte tid  till allt. O vi måste prioritera. Om vi ska hinna njuta av julen lite. Inte stressa igenom det hela. Och denna julen. Även om jag föräldraledig och har lite mer tid till allt detta. Känner jag fortfarande att det i hemlighet. Blir lite för mycket ibland. Och då har vi ändå. Valt att minska ner på mycket i år. Sen ser jag hur det lyser i Liams ögon. När han talar om julen och allt där kring. Då vet jag att allt vårt slit är värt det.
 
Igår besökte vi som skrivet Vellingeblomman. Tusentals med tomtar, en miljoner juleljus och socker i massor. För vår del. Var det mest upplevelsen som lockade i år. Tomtebyn kallar Liam det stora växthuset med butik för.
 
 
Mamman föll dock pladask för denna söta fågeln i porslin.
 
 
Som fick flytta in i vårt köksfönster under dagen.
 
 
O den lilla ekorren. Fick sin plats. Hos den vita Amaryllisen.
 
 
O det klassiska. Änglaspelet. Minns jag sedan min barndom. Från min bästa kompis Elins hem. Nu fick det bli ett även i vårt hem. För våra barn att minnas.
 
 
Det lilla Luciatåget fann vi dock inte under gårdagens utflykt utan tidigare under månaden från Åhlens. Påminner mig om Lisa Larssons Luciatåg som jag länge önskat mig men aldrig kommer att unna mig. Inte på länge i vart fall.
 
O. Lucia. Det har vi firat idag. Tiiiidigt imorse ringde klockan. Vi gjorde iordning barnen och tassade iväg till dagisgården där alla avdelningar vid den öppna elden stämningsfullt sjöng för oss i form av de sötaste små Luciorna, Tomtarna, Pepparkakegubbarna etc. Efteråt bjöds det på varm choklad, glögg och lussekatter/ pepparkakor bakta av barnen. Våra älskade små. Som vi älskar så högt. Liam frågade mig på vägen hem. Om vi var imponerade. Vi hade självklart redan kramat om tusen ggr och berättat hur fint vi tyckte det var. Sedan frågade han mig. Om jag grät. För han vet att jag ibland gråter. För att jag är lycklig. Ja jag grät gubben. Och pappa torkade mina tårar. Det var en lycklig om än trött liten son vi bäddade ner i den lilla sängen inatt. Lillasyster sov sedan länge!

Kommentarer
Postat av: Zarah - mamma till två små

Vilken fin dag! :) Här firade vi också Lucia på förskolan. Mysigt!

2012-12-14 @ 02:19:12
URL: http://zaraholine.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0