Som jag önskar. Att jag hade något spännande att skriva nu när jag inte bloggat på ett tag. Men tyvärr. Här fortsätter vi sjukstugan. De ena avlöser den andra. Liam har fått energin tillbaka efter några dagars vila. Igår var vi faktiskt iväg en stund till biblioteket och efter lunch på stan inhandlades födelsedagspresent till pappan. När vi kom hem. Hade Filippa fått feber och pappan i familjen var däckad på soffan med förkylning. Jag som hade fått upp hoppet om den kommande helgen såg plötsligt min och mannens ost-&vinkväll, den planerade middagen på restaurangen och söndagens tårtkalas med familjen bytas ut mot Alvedon, Näs Frida och sömlösa nätter. Inatt har jag sovit i stora sängen mellan två små. Mannen han sov på soffan och fick i vart fall lite sömn mellan varven.

 

Är så otroligt trött på detta. Jag vill ha energi. Träna. Känns som om vi åker på det ena efter det andra och även om jag ibland kan tänka positivt att vi kan vara hemma nu när jag är föräldraledig är det fortfarande kämpigt och osocialt. Tur vi har varandra. Igår kväll hade jag en riktigt dimp i detta. Idag försöker jag göra det bästa av situationen. Har lagat god lunch i form av Ceasar sallad och handlat tillsammans med L. Ikväll blir det lite extra god mat och choklad framför en film.