Tungt








Ännu en morgon i ett regnigt Skåne. Jag är som vanligt tidigt uppstigen. Ännu är det inte riktigt tid att promenera till bussen men jag måste vara i tid på morgonen för magens skull och vad passar väl bättre än att fördriva lite tid med att skriva till er här?

Idag känns det verkligen tungt att åka iväg. Vet att det kommer försvinna då jag kommer fram till jobb. Saknar Liam så otroligt om dagarna. Det skär i hjärtat att åka då han sover och komma hem då han sover. Tiden tillsammans är så liten nu. Att vara mammaledig var både tungt och oscoialt ibland. Numera kommer jag på mig själv med att ibland känna mig ledsen över att jag inte tog vara på tiden. Att jag ibland bara tyckte de mesta var ensidigt och ensamt men jag vänder på det och tänker istället att vilken tur jag haft som varit hemma tillsammans med Liam för trots att mammaledigheten kanske inte alla gånger motsvarande mina förväntningar vet jag nu att det var den bästa tiden i mitt liv. Som jag önskar jag kunde få vara hemma idag och ta hand om ett trotsigt barn, som kastar lunchen på väggarna och inte vill sova när han ska. Jag skulle kunna vara ensam i år, stå i en blöt lekpark i timtal och aldrig få äta ifred bara jag fick tiden tillsammans med L. Att se Ls leende när jag frågar om vi ska gå till parken, att hålla hans lilla hand då han går balansgång och få vara där när han säger nya ord. Tid tillsammans betyder så otroligt mycket. Ett fel jag ofta gör är att tänka "Men nästa gång...". Om det blir en nästa gång är ingenting någon vet därav ska vi försöka njuta NU och jag börjar idag. För detta kan vara dagen som jag minns resten av mitt liv. Vem vet och då skulle jag ju inte vilja ångra den genom att jag slösade bort tiden med att sitta och sakna något som varit eller längta till något som kanske kommer. Kanske är det tom så att vi inte får det vi önskar förrän vi inser att vi är nöjda med det vi har?

Det vart djupt och kanske lite tungt idag men så var mina känslor när jag vaknade. Nu känns allt lite enklare. När jag fått förklara mina känslor för er och dessutom insett en väldigt fin sak. Att vara ifrån A och L har fått mig att inse hur otroligt mycket jag uppskattar att det finns där när jag kommer hem!


Kommentarer
Postat av: emelie&hugo

MYCKET fint skrivet! Och sant så sant....

kram,

emelie

2009-11-23 @ 07:32:18
Postat av: Cissi

Så kul att du har en ny blogg nu å så snygg den är! Varma kramar till dig i höstmörkret! /Cissi

2009-11-23 @ 15:19:28

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0