Bitter
AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA
Idag skulle jag behöva en STOR säck att slå ut mina aggresioner på. Just nu är jag SÅ bitter. Avis att "alla andra" vart hemma med sina barn. Åkt pulka, bakat och slagit in paketer medan jag ägnat dagen med att stressa till, på och från jobb. Bussen var en halvtimme sen imorse. Det var KALLT. Sedan körde vi i cirka 20/km i timmen till Trelleborg vilket innebär att jag blev SEN. Ioförsig bättre det än att inte komma fram alls. Det har varit många olyckor inatt. Väl framme hade jag en kvart på mig att öppna butiken och sedan vällde det in kunder. Var själv fram till tolv och stod nästintill i kassan konstant. Fyra nästan fem timmar efter öppning fick jag äntligen en välbehövlig lunch för att vila skallen och benen. Allt blir så tokigt då man inte hinner med alla rutiner på morgonen. Efter lunch fortsatte julruschen. Härligt med alla glada trevliga människor. En liten rast på eftermiddagen och sedan fullt ös igen till klockan sex. Pulsar iväg till bussen som till min förvåning kommer i tid. Åker igen i cirka 20km/h. Framme i Lund småspringer jag till bankomaten. Tar ut pengar. Springer vidare till Take Away Vagnen. Middagen fixad. Ökar på takten. In på affären. Handlar det sista till kvällen. Tar ett djupt andetag. Fryser galet den sista biten hem. Upptäcker att jag blöder om händerna av kylan då jag trycker in portkoden. En, två trappor. Låser upp. Byltar av mig alla kläder. Tar hand om ångesthögen. Slänger mig i duschen. Vrider på varmaste. Försöker inte tänka. Tänker på allt ändå. Tar på mig myskläder. In med maten i micron. Kastar i mig maten och sen äntligen kan jag LUTA MIG TILLBAKA I SOFFAN och jag tänker inte röra mig en centimeter mer. Halv sex ringde klockan imorse. Känns som någon ropat klara, färdiga, gå och som att jag seda hoppat i en säck hela dagen och nu äntligen har jag krossat mållinjen. Nu när jag skrivit av mig det ska jag trotsa min sittstrejk för att hämta chips, dipp och Cola i köket men SEDAN är det jag som sitter still.
Tur det är en ny dag imorgon. En dag då i ska åka pulka. För en blå pulka till L hann jag med på luchen. SOM jag saknar min tusse nu. Farmor och farfar är barnvakt ikväll och eftersom vi inte visste hur pass jag skulle komma hem tyckte vi det var bättre att L fick somna där. A kommer med honom senare och då ska de båda få TUSEN pussar för de är DET ABSOLUT BÄSTA I MITT LIV!
Du får räkna dagarna till ditt elände med resor förhoppningsvis är över. För mig har nedräkningen börjat till jag äntligen får krama om dig och tänk att få rå om mitt barnbarn i flera dagar.
kram mamma