hemmapavarangataistan

Jag behöver verkligen komma igång med träningen och äta mer hälsosamt. Jag måste. Det kan faktiskt inte vänta längre. Och jag förstår inte varför jag gör såhär mot mig själv. Efter min graviditet med Filippa har jag JoJo bantat. Ned tio, upp tio, ned tio upp tio, ned tio och sen upp femton. Känner mig helt vilse bland alla olika metoder. Just nu. Använder jag kläder med mycket stretch och undviker att se mig själv i spegeln. Så kan jag ibland skämta lite om min övervikt så alla andra tror att jag är överens med den. Eller tom försöka inbilla mig själv att jag faktiskt skulle kunna vara lycklig som mitt lite för kraftiga jag. Nej för det är jag inte. För jag fokuserar minst lika mycket på min vikt nu som när jag kontrollerade mitt matintag och min träning. Om inte ännu mer. O de där förbaskade dåliga samvetet tar sån jäkla energi.

 

 Idag fick jag helt plötsligt en sån tankeställare. Vi lever bara en gång. Ett liv. Sedan är det slut. Jag vill inte leva mitt liv med en massa snabba lösningar. Jag vill vara frisk och sund. Inte överviktigt. Nä. Om jag kanske skulle sluta fundera över att ändra mig och ta och göra det istället!

Men VEM kan motså årets första mjukglass på Åhus glassbåt? Inte jag i alla fall och vad gör det om hundra år. Visst jag har brutit mitt löfte om åtta veckor utan godis, glass och fika men jag har inte gett upp. Vågen visade ytterligare ett kg minus denna vecka och jag känner mig betydligt smalare. Nu fortsätter jag som vanligt och mitt mål är minus 2kg till de kommande veckorna för en total viktminiskning om 10kg på två månader.

 

Har haft en riktig lull lull vecka. Det har varit "den där" veckan i månaden och egentligen ska jag väl bara vara nöjd att jag inte fallit för några av mina stora no no`s utan istället ätit mer frukt, bär och nötter men ändå känns det trisst när vågen även denna vecka inte visar resultat. Dock känner jag att det händer saker. Kroppen ändras, kläderna sitter bättre och sist men inte minst jag är (läs:oftast) på såå mycket bättre humör. Nu återstår dock tre av åtta veckor och jag känner att jag vill ge allt nu för att tappa de där sista tre. Inser att minus 15kg på åtta veckor var att ta i men 10 ska jag allt klara. Lägger till några "nya regler" kring min kost och träning. Drick vatten. Minst 1,5 l per dag. Skippa brödet och lägg till fler intervaller plus styrkepass.

 

 

 

Då har en månad gått och jag har inte ätit godis, glass, choklad, kakor, chips eller annat onyttigt och numera onödigt. För när jag ändrat min kost blir grekisk yoghurt 3,5% med färska jordgubbar och en klick honung något jag längtar efter istället för vitt socker och fett. Jag unnar mig något nyttigt istället och därmed även att må bra. För det gör jag. Visst finns där fortfarande stunder som är svåra då jag längtar efter att ge efter för frestelser eller finna en quick fix men jag känner mig överlag starkare och gladare än vanligt. Motionen sätter igång endorfinerna och nu går det på automatik att gå ut om morgonen. Maten äter jag enligt VV dock försöker jag tänkta lite mindre pasta, potatis, riis och bröd.

 

Preciiiis när jag trott. Att NU blir det lungt. Nu har jag avslutat, tackat nej och fokuserat. Så slår en virrvelvind ned och allting känns övermäktigt igen. Bara att börja om från början. O det är ju så j-a tråkigt att läsa bloggar där det skrivs A men inte B. Men jag vill bara förklara varför jag inte är här så ofta nuförtiden. Konstant dåligt samvete. Känns det igen? Ska försöka hålla humöret upp dock. Vecka 4 av 8 i jeansutmaningen och jag är GALET stolt över mig själv. Nu går jeansen upp över halva gumpen och det är faktiskt mer bevis på mitt hårda arbete än minus ett kilo hit eller dit på vågen. Jag ger inte upp. Trots att jag skulle vilja trycka både choklad, chips och läsk. Hur går det för er?

 

Sitter och grubblar över VARFÖR jag inte tappat i vikt denna vecka. Har kommit fram till att mitt otroligt stora intag av frukt kan vara en anledning? Har läst mig till att mer än fem frukter om dagen är lika mycket socker som i en halvliter läsk. Gah. Jag vet inte vad jag ska njuta av om jag inte får min fruktssallad om kvällarna. O numera en skål med jordgubbar och mjölk. Har dessutom uppmärksammat att di där nötterna som jag äter. Mandlar oftast. Inte är en bra idè heller. I stor mängd iof och jag äter 5-10 om dagen men i vart fall. Tänket med VV är att man ska kunna äta av allt men frukt är gratis vilket innebär att jag kan äta fritt av detta. Får nock tänka om lite. Lite morotsstavar om kvällarna kanske är ett bättre alternativ. Eller vad säger ni. Vad har ni för tips?

Har inte insett förrän nu. Hur mycket jag saknat min kropp och min själ. Hur mycket agg jag hyst inom mig i flera år för att jag accepterat att sätta mig själv efter allt och alla andra. Har försökt att acceptera, skratta eller kväva min situation. Dessa tre veckor utan frestelser har fått mig att inse att för var ting jag gör för mig mår jag så otroligt mycket bättre. Jag kommer alltid ha ett komplext förhållande till mat och träning. Tror inte det kan komma att falla sig naturligt i vuxen ålder. Därmot är det något jag kan välja i mitt liv. Jag är hård mot mig själv. För det är jag värd. Tänk om jag kunde ägna all den energin som gått åt till oro och ångest till något positivt istället. För sån är det. Att det kan visst vara svårt att stiga upp tidigt om morgonen för att träna men när det är gjort är det så himla mycket enklare i jämförelse med att leva i förnekelse. Precis som med allt annat tungt i livet.  Nu vägrar jag acceptera något annat än att sätta mig först. Jag har lärt mig att säga "Nej tack!", stoppa mig själv för att finna fokus och ladda med ny energi i form av ting JAG väljer. 

 

 

 

 

Då startar vi vecka 3/8 med minus 1,5 kg på vågen och det måste jag vara nöjd med efter förra veckans ras på inte mindre än 5 kg. Nästa vecka hoppas jag på ytterligare 2 minus. Är så grymt stolt över mig själv som inte gör några undantag. Totalt minus 6,5kg.

 

Första veckan gav resultat med råge på vågen.

 

Minus

-

5KG

 

Jag har inte försvunnit. Om ni undrar vad jag är upptagen med. Är det att finna fokus i livet igen. Jag har haft alldeles för många projekt på G för mitt bästa. Faktiskt så att hela jag har försvunnit. Inte nu längre. Jag sätter mig själv först. Upp 06.00 för träning. Riktigt petig med vad och hur mycket jag äter enligt VV och somnar senast 22.00 varje kväll. Efter en vecka känner jag mig redan som en mycket gladare och sundare människa. Ska bli spännande att se vad den stenhårda 8 veckors perioden jag satt som första delmål kommer ge för resultat. Imorgon är första vägningen.

 

Utöver detta. Har jag haft min fantastiska mamma på besök som tagit hand om oss. Jag har fått shoppa, SOVA och fotvård.

 

Annars har jag spenderat tiden med min nya favoritserie på SVT...

 

 

Ses imorgon!

Jag är så stressad och trött. Att jag har ont i ögonen. Min värld snurrar. Jag spinger men kommer ingenstanns. Ett steg fram. Två steg bak. Men om jag ska lyckas vända detta. Kan jag inte skriva långa meningar här. Utan måste försöka återfå fokus på det jag behöver. Har i vart fall blivit tvungen att ifrånsäga mig vissa ting som jag önskar jag hade tid till. För jag har ett mål. Jag ska bli av med min övervikt. För att göra det. Måste jag sova. 22.00 varje kväll. Annars finns inte ork till att träna och stå emot frestelser.

Har startat dagen med PW. Känns som jag skulle orka öka tempo mycket mer om jag bara slapp detta onda skavsår på ena foten. Jag förstår inte. Använder samma skor som jag haft ett tag och aldrig haft besvär av dem förr. Är tom mina fötter feta nu? I vart fall. Fick en utmaning av min underbara vän Linnea. Kanske fler som vill hänga på? Vi skulle kunna köra tillsammans här på bloggen? Peppa varandra. Den som vill kan givetvis skicka in bilderna vidare till Olga.  

 

Mot alla odds. Började jag dagen med en PW. Ville gråta halvvägs. Men mindes vad siffrorna på vågen sa till mig denna morgon i april. Jag har lyckats med konsten att lägga på mig allt som jag bantade ner efter graviditeten med Filippa. Vill inte ens skriva om ett. Men lika bra att ha det svart på vitt. Att jag nu väger mer än jag någonsin gjort ogravid. Igen. Att jojo banta har sina tydliga resultat. Uppåt. Nu måste jag försöka hitta en balans. Fy jag mår så jäkla dåligt utav detta. Börjar få problem med mina knän och har ingen ork. Ja,  jag andas tom som en tjockis. Vill så gärna ner allt igen. Och ja jag har ursäkter men ingen som egentligen är tillräckligt bra. För det finns väl inte !?! I sånna fall har jag säkert användt den. I vart fall. Jag vet inte vem jag ser i spegeln längre. Min forna jag är lååångt borta.

 

Godmorgon Allihoppa!

 

Jag stannade upp sent igår kväll och fick undan en hög med papper som går med Posten idag. Det känns underbar. Avskyr sådanna där ting som samlas och skapar inre stress. Nu är det gjort och hjärtat känns lättare. Dock skulle jag gett mig ut på en morgon PW idag men snozzzade istället men jag känner att jag är på mycket bättre humör än tidigare så kanske blir mars den månaden jag orkar finna energi till träningen igen.

 

Nu ska vi se om jag orkar finna inspiration, ork och lust till att pränta ned några ord här. Den här helgen fick bli en blogg fri helg. Jag har helt enkelt varit på ett sju j-a humör. Allt började när min kropp kom igång igen efter graviditeten. Jag som trodde jag skulle slippa hormoner blev helt plöstligt överkänslig två gånger i månaden gånger x antal dagar. Eftersom jag aldrig reagerat såhär tidigare tog det mig lite tid att komma fram till varför min kropp reagerade som den gör. Nu efter några månader har jag kommit fram till att detta måste röra sig om PMS. Jag blir trött, får huvudvärk, mår illa, blir lättirriterad, ledsen, arg, har ingen ork, nedstämd och tappar lust till allt. Det är inga lätta egenskaper att matcha samman med livet som aktiv tvåbarns mamma och mitt liv i övrigt. Jag har en husläkartid nu i veckan och jag hoppas att doktorn kan hjälpa mig med detta så jag kan återgå till att bli mitt vanliga sprudlande jag.

Detta har INTE blivit en träningsblogg. MEN just nu förekommer en hel del träningsrelaterade inlägg. Jag lovar att återkomma med mer variation. Jag gjorde i vart fall mina styrkeövningar igår och det tog om man säger så. Idag startade jag dagen med en PW. Dessutom har jag inhandlat en hel del nytt till skafferiet som jag tänkte tipsa er om senare. Nu ska jag fortsätta dricka upp min blåbar/banan/lime/citron och kokosvatten shake.

 

Idag har jag och Filippa varit på baby rytmik. Filippa älskar det och jag är lite ledsen över att vi missat så mycket mamma/barn ting pgr av all sjuka denna höst. Nu hoppas vi att vi får njuta våren tillsammans med våra vänner.

 

Snart är det tid att hämta storebror. Sedan kommer min lillebror + flickvän till middagen och ikväll ska mannen hjälpa mig att ta tag i alla nya övningar som ska läras in. Köpte mig en yoga matta igår. Har tänkt på det länge men nu är jag peppad till tusen och gör allt för att detta ska fungera. Imorgon blir det morgon PW igen.

 

 

Nu mina vänner ska jag inte hålla er på halster längre. Det har inte varit med mening. Dagen har gått i ett rasande tempo med en tur till postkontoret, presenthandling och eftermiddagsbesök på Biblioteket. Nu sover de små och mannen är på gång till gymmet vilket innebär mama tid i soffan med min klassiska hallon kesella och husfruarna men först ska jag självklart berätta för er varför jag blev så otroligt motiverad till träning över natten.

 

Fick tips om Sofi Farhmans och Julia Fors träningsbok " Bodylicious" av min vän Linnea som själv lyckats gå ner jag vet inte hur mycket men det är mycket i vikt. Min första tanke var att "Det är en såndär träningsbok för folk som redan är smala". Jag menar Sofi Farhman har väl alltid varit smal och tränar säkerligen endast för att forma den där redan perfekta kroppen? Hon har inte fött barn, gått upp trettio kg och kämpat med foglossning.

 

Nej visserligen har Sofia Farhman inte varit igenom en hel graviditet ÄN men vi tränar av samma orsak och med samma mål. Hälsan. Övningarna som är i boken är utformade för alla att anpassa efter sig själv. Recepten är varierande, mättande och sunda. Tänket är 80/20. Åttio procent av veckan äter och tränar du nyttigt. Resterande tjugo procenten är det tillåtet att äta allt det där som är som i andra dieter är förbjudet och vila från träningen. Boken innehåller dessutom massvis med inspirerande tips, pepp och kostrådgvining. Ni vet det där med kolhydrater, proteiner och fetter som varit så otroligt uppmärksammat i media den senaste tiden. Här förklarat på ett informativt sätt som fick mig att förstå innebörden av när, var och hur mycket jag ska äta av dessa grupper.

 

Som ni märker. Jag är S.Å.L.D. och skulle kunna fortsätta. Dock sätter vi punkt här. Och jag rekommenderar er att köpa boken. Jag sträckläste tills klockan blev ny dag och kunde inte somna eftersom jag inte kunde släppa tankarna på mitt nya sunda liv.

 

God Morgon Allihoppa!

 

Jag fick vad man kan kalla en uppenbarelse igår. Ska visa vad senare. O idag tog jag mig ut på den där morgonpromenaden som tagit mot så. Hela viktsaken har kännts omotiverande även om jag haft viljan men nu är jag pepp. Trots foglossning, skavsår, ishalka, blötsnö, hagel, musik som la av och det faktum att klockan var 06.00 gjorde jag det. 60 min PW innan frukost.

 

Så kommer kvällen. O jag sitter här. Med förbannat dåligt samvete. Att jag åt den där kakan. Ska jag kanske ta och hoppa över det är med träning nu. Ge upp. Jag kommer väl ändå inte tillbaka till min mål vikt. O jag har väl alltid varit lite rund. Det kanske är jag. Mitt signum. Jag har bantat så länge jag kan minnas. Redan som liten flicka var jag extremt noggrann med mitt utseende. Det var viktigt att allting var rätt. För om man var rätt. Fick man vara med. O fick man vara med. Då fick man kärlek. O de va den bekräftelsen jag sökte. Kärleken. Att bli sedd. För den jag är. Mina egenskaper. Tyvärr var jag så upptagen med att vara rätt att jag inte hann med att utveckla intresse för andra ting. Smal blev jag tillslut. För ett tag. Men ointressant. Ja så kände jag mig. Tom. Innuti.

 

Även om jag kommit till insikt med detta. O arbetar med att unna mig ting för mitt inre. Och allt jag vill är att vara sund. Kommer jag alltid leva med en komplicerad relation till mat och träning.  Jag arbetar ofta med tanken att jag gör detta för att tillfredsställa någon annan. När det egentligen är för mig. För min insida. O för våra barn. För att de ska utveckla en hälsosam livsstil. Där en balans mellan kost och träning är en självklarhet.