Mina killar sover fortfarande och i mörkret känns som jag är den enda som är vaken nu trots att de flesta antagligen redan är påväg till jobb. Om en liten stund ska även jag traska iväg kände bara att jag ville uppdatera er lite först. Gårdagen var LÅNG. Klockan ringde halv sex och jag tror den var nio innan jag satt ner i soffan för kvällen. Dagen bestod av bussen till jobb i dryga två timmar, jobb mellan nio och fem, bussen från jobb i dryga två timmar, köa på Ican och promenera hem dryga en timme, vänta på att L skulle komma hem från farmor som ställt upp som barnvakt en halvtimme som spenderades med att sortera dagens ångesthög av räkningar, utbetalningar och viktiga lappar, L kom hem och nattades, dusch, upptinnad köttfärsås till middag sedan platt fall i soffan med ett huvud som snurrade och ögon stora som bollar. Det är svårt att varva ner efter en så lång dag och inte förrän halv tolv somnade jag.

Imorse ringde klockan halv sex igen. Mår lite illa och har ONT i magen. Utaför lyser snön vit och jag är lite ledsen att jag inte får uppleva då L åker pulka för första gången men jag ska köpa en till honom idag så ska vi åka massvis imorgon. Det gör ont att behöva vara ifrån så långa dagar. Efter januari blir de inge mer Trelleborg och jag håller tummarna att jag snart får jobb nära. Väntar på ett besked nu i dagarna. Tror det är allt väntade som gör att jag numera vaknar med skallevärken. Biter ihopa på natten av stress. Det är många frågetecken inför våren både för mig och A som jag gärna hade fått svar på NU. Trött, less och nervös av allt väntande men trots det ändå glad att vi har svar att vänta på. Idag gäller det att tänka positivt. Nu när jag fått ur mig lite här kanske jag kan tänka om allt detta till något bra. Tur jag har nästan fyra timmars busstur idag att klura på! ;)