Då är vi hemma på våran gata i stan igen. Idag var det som skrivet tid att säga hej då till landet för denna sommaren. Kändes lite vemodigt. Förhoppningsvis hinner vi dit på besök även i höst men nu är semestern slut. På landet då. Ännu har vi en vecka kvar med efterlängtad resa till storstaden och därefter några dagar för fix här hemma inför hösten.

Sista dagen på landet blev en tur till nationalparken Stens huvud. Vi tittade ut över havet, promenerade runt och åt glass. Dessa stunder tillsammans med familjen är fantatiskta. Synd tiden går så fort. Tur vi lärt oss att ta vara på den och dessutom se fördelarna även i vardagen.

Nu sitter jag här i soffan efter att ytterligare en gång packat upp våra tillhörigheter, sorterat posten och gått igenom räkningarna (kommer de under semestern också?). Är snart dags för en dusch och sova i sköna sängen. Imorgon väntar tvättstugan. Dessutom måste jag ner till stan för lite måsten inför resan. Mamman behöver leggings och strumpor, medecin ska hämtas ut och Nanisen är slut. Dessutom ska jag hämta ut ett paket från Adlibris med Denise Rudbergs nya Ett litet snedsprång. Har läst nästan alla hennes tidigare böcker och har höga förväntningar på denna som tydligen ska vara lite chiclitt i deckarstil. Spännande. På kvällen blir det att packa igen för på lördag bär det av.

Min födelsedag i år spenderas i bilen till Stockholm. Kunde inte få bättre födelsedagspresent. Som vi längtar nu. Tänk snart ska jag få krama min "syster", klappa på fina magen och de blivande föräldrarna ska få öppna bebispresenter. Övriga planer är fika med vackraste farmor, middag med lillebror, storebror och pappa, besök hos lilla mormor, Skansen och middag hos mamma och sedan två dagar tillsammans då vi har funderingar på bland annat Junibacken.

Imorgon är min sista dag som 25 och inte de minsta ångest har jag. Har haft en del tid att tänka igenom livet nu under semestern och kommit fram till att vi ibland har alldeles för bråttom. Vi är fortfarande unga. Enligt våra mått har vi kommit långt. 26 och 27 känns som en ålder då jag kan unna mig själv att ta det lite lungt. Tänka igenom vart vi vill bo, om vi vill bli fler och vad vi ska bli när vi blir stora. Vid 28 därmot DÅ känner jag att det är dag för något nytt. Vad det blir? Den som lever får se!