Baby
Lite nattliga tankar om livet.
För tillfället är jag allmänt förvirrad vilken väg jag ska välja i mitt liv? Först 9 månader sedan nästan 2 år har jag levt skyddad i min babybubbla. Graviditeten och tiden efter har varit en tid då jag gått in i mig själv och vårt hem blivit en fristad utan tankar om sen. Plötsligt en dag. Alldeles för fort om du frågar mig. Kom dagen då bubblan sprack. Liam började på dagis och jag skulle börja arbeta igen. Idag känns det som jag lever med tusentals vi kan väl vara positiva och kalla dom "möjligheter". Dygnets 24 timmar räcker inte till för att jag ska komma fram till vilken av dem jag ska välja.
Ena dagen är det utbildning, andra dagen är det jobb, tredje dagen mammaledig igen. För visst skulle det vara lätt att gå in i bebisbubblan igen. Fota växande mage. Köpa bebiskläder för att sedan mysa hemma med baby länge. Jag har alltid varit barnkär men aldrig har det varit så otroligt starkt som nu. Kanske för att jag idag vet exakt vilken otrolig kärlek det innebär att bära, föda och uppfostra barn. Dessutom har jag länge fantiserat att vi ska få syskon till L tätt.
Häromdagen gjorde vi alla de där möjligheterna lite färre och jag började äta "icke bebis piller" med löfte från min A att den tiden kommer igen och då med körkort, hus och en cityvagn ;) Det var ett gemensamt beslut. Att vänta med syskon till L. Nu har vi andra prioriteringar. För att skapa de bästa möjligheterna för oss och eventuella framtida syskon men jag erkänner att en viss känsla av tomhet infinner sig varje morgon och att jag tittar länge på gravidmagar eller mammor med liggvagnar på stan.
Det var inget lätt besluta att ta men som alla beslut är det lättare när de är gjorda och det är dags att gå vidare.
OM jag bara visste vart jag skulle gå?
Det visar sig nog fina du! Jag vet hur det känns att inte riktigt veta vad man ska göra. Men känns som det bästa är att testa och sluta tänka för mycket. Det är vi nog väldigt bra på annars:-) I och för sig hade jag tyckt att ett litet syskon till Liam hade varit otroligt mysigt:-)Hihi. Ha det bra! Kramis från Nattis:-)
Njut nu livet som en arbetande o hemma mammma .
Du har ju haft en tuff tid med krånglig mage.Långa arbetsdagar.Hämta nu nya krafter under våren.Njut av att allt det där jobbiga kan du lägga bakom dig och se som en erfarenhet rikare på gott och ont.
Av egen erfarenhet är det skönt att komma igång efter mammaledigheten, med jobb, träffa gamla o nya kollegor igen .Känna att det är skönt att bara vara o njuta dagen.Hitta sig själv o stressa ner. Se att allt löser sig ändå framöver. Ej hellre helt fel med lite mer pengar i kassan. Möjligheterna blir ju större då.
Må så gott nu. Pussar o Kramar till hela familjen.
Så söt o go han är. Tänk vad fort tiden går.
Kramar till hela familjen.
Har samma funderingar så jag förstår alltför väl hur mycket som snurrar i ditt huvud. Men... allt löser sig, det gör bara det!
Gumman, du vet ju hur många år jag velat fram och tillbaka, inte haft en aning om vad jag vill göra och varit allmänt förvirrad. Men även fast man inte tror det så ORDNAR ALLT SIG. Ibland när man minst anar och man bara råkar komma in på en väg som är helt rätt. Lyssna på din magkänsla och kör på. Skulle barn kännas rätt nu, kör på det. Jobb? Sök vidare dit din mage säger är bra eller utbildning! Jag LOVAR att det kommer att fixa sig!!!!!
Gud vad Liam har förändrats i utseende sen han var baby!!! Nu är han verkligen ett litet barn istället för bebis. Men lika söt som alltid! Puss å kram på dig och ring om du vill bolla idéer!
Vda fin blogg du har:)
