Förlåt min frånvaro.
Jag har helt enkelt haft fullt upp av vardag. Då jag arbetar väldigt oregelbundna veckor och arbetstider kommer jag ofta in i perioder då jag har antingen ork över eller ingen ork alls. Den senaste veckan har inneburit det senaste. Dock känns det som jag har massor att berätta för er. Håll ut. Snart blir det fler inlägg här hemma från våran gata i stan MEN vi vill såklart börja med att presentera...



Lillebror eller Lillesyster!!!

Igår var vi på ett tidigt ultraljud.
Kan inte med ord beskriva exakt hur fantastiskt det var. Att ännu en gång möta mannens blick när sköterskan lägger gelen på magen, trycker igång maskinen och vår lilla bebis syns på skärmen.
Man kan tro att för att man har varit med om det tidigare skulle inte själva "overklighets" känslan infinns sig men till saken hör att det känns om möjligt ännu mer overkligt denna gång. Kanske är det för att vi "väntat". Kan beskriva det som att jag/vi verkligen kan ta till oss lyckan i detta. I och med tidigare erfarenhet samt ett inre lugn känns det mer bekvämt. Vi kan njuta i situationen och ta in stunden. När vi hinner tänkta efter känns det hela för undebart för att kunna hända oss ännu en gång. Mirakel. Våra hjärtan svämmar över av kärlek när vi ser vår andra bebis simma runt där inne. Göra kullerbyttor, sträcka på benen och suga på tummen. Allt såg bra ut. Cirka fem veckor till nästa ultraljud. Vi är LYCKLIGA.

En definitivt ny känsla är syskonkärleken. Det är så härligt att Liam är i en ålder där han kan uttrycka hur han känner inför att få ett syskon. Att även han kan längta och vänta. Stolt som en tupp är han. Denna bebis kommer bli bortskämd med massor av kärlek för här hemma har vi en stolt storebror som igår såg länge på bilderna från ultraljudet, sjöng för magen och pussade gonatt.

Oj vad vi älskar er ...
Våra TVÅ barn!