Hjälp! Det är smet i huvudet på mig. Jag har ingen alls ordning på veckan och dess dagar. Det sägs att det är måndag idag men jag har mer en torsdagskänsla samtidigt som jag har ett par dagar kvar på jobb innan det är "vila" över helgen. Blir lite tokig av att våra rutiner inte ser ut som vanligt. Är det semester? Vilka har semester? När ska vi ha semester? Ska L på dagis? Ska A till jobb? Golftävling denna helg? Näha var det nästa? Har vi ordnat med barnvakt då? osv. Preciiiis lika påverkad blir L av denna några veckors vardag utan rutiner. Det trotsas en hel del här hemma nu förtiden och det gör inte direkt vardagen enklare för någon av oss.



Vi kämpar mest med att få L att somna i tid. Det har hänt att han lyckats somna på eftermiddagarna för att sedan hålla igång sent på kvällen. Det är inte ens någon ide att tänka på tiiidig nattning. Då kan det istället bli till att baka lite bullar med mamman hans. Även om det strider mot att det ska vara tråååkigt att vara uppe sent. Att natta barn i fem timmar är också lite ensidigt och inte speciellt givande för någon av oss.



Treåringar trotsar. De testar, testar och testar en gång till. Är dessutom både mamma och pappa där är det viktigt att man testar båda. Exemeplvis ska man givetvis hälla upp saften själv. Mamma och pappa vet att jag klarar det men det skulle vara ganska spännande att se hur de reagerar när jag häller liiiiiite över kanten, eller vad händer egentligen om jag kastar kakorna på golvet eller om jag ser lite extra snäll ut kan jag väl få vara uppe en liiiten stund till?



De enda gångerna vi ser det som nödvändigt att L är uppe senare än vanligt är när vi vet att han på grund av några omständigheter sovit på dagen. Annars är det mat, bad, tandborstning, saga och Go Natt som gäller men som med alla rutiner gör man ett litet undantag (som en semestervecka) är det till att börja om på noll igen. Även om man tycker att de är rutiner som borde ha fastnat nu. Eller att det kanske inte är någon ide att vägra tandborstning eftersom mamma och pappa ändå alltid vinner?

Finns det någon förälder där ute som är skonad mot trots.? Någon som aldrig burit med sig ett skrikande barn ut ur en butik? Aldrig fått en leksak dängd i huvudet eller blivit kallad dumma mamma eller pappa?



Igårkväll (tror jag att det var) lyckades vi iallafall äntligen finna lite energi till att se en film tillsammans. En sån enkel liten sak som lätt glömms bort bland livspusslet. Idag därmot kom jag hem med huvudvärk (vi har ett konstant tryckande väder här nere i Skåne med åska och regn samt oliiiidlig värme som aldrig tycks ge med sig!), mannen lagade mat sedan gick jag direkt till sängen och sov två timmar. Frågan är bara nu när jag har gjort en "Liam" vad ska jag sysselsätta mig med de kommande timmarna som gör mig trött igen och om jag lyckas hur ska jag orka upp igen imorgon bitti?