O vad jag är glad att jag pysslade med alla detaljer kring dopet under graviditeten. Som jag misstänkte finns nu verken tid eller ork att pynta om kvällarna. O jag är inte den som klarar av (även om jag önskar att jag vore) att bara hetsa fram något i sista minuten. De mesta är nu på plats förutom möblemanget som vi forfarande funderar över. Tänk om vi bara kunnat boka SOL. Det hade vi gärna betalt vädergudarna en slant för. Dock har vi fått låna partytält av finaste Linnea och Stefan så förhoppningsvis klarar vi en eller annan skur även om vädret skulle trotsa. Vi ser verkligen fram till att träffa alla (nästan) våra nära samtidigt. Jag går och ser på allt fint varje kväll och längtar till dagen D. Vilket ioförsig är lite tokigt eftersom det även är den sista dagen av vår semester tillsammans denna sommaren. Som A sa tidigare känns det lite sorgligt att dessa veckorna börjar ta slut. Våra första veckor som fyra i familjen.

 

 

Vi tycker det är lite x-tra roligt att bjuda barnen i vår bekantskapskrets på dopet och för att de ska känna sig välkomna har vi ordnat med "godispåsar". En liten kalaspresent var ska de få.

 

 

 

Och nyttigt godis eftersom majoriteten av dem ännu inte får lov.

 

 

Sånna här har jag hört barnen ska tycka om?

 

 

"Usch" var L:s betyg av de nyttiga kakorna. Vi skrattade. De innehåller säkert inte de minsta av vad han är van vid i godishyllan.

 

 

Självklart var jag bara tvungen att köpa Hello Kitty pasta. Smörgåstårtor är beställda men vi tänkte säkra kort med makaroner med diverse till de små.

 

Vilken dag vi haft idag. Vet inte varför jag sitter uppe egentligen. Kanske för att känna att jag har lite tid bara för mig. Fast pytsan jag har en liten dotter brevid mig som vill vara mamma nära. I små micro stunder klarar hon av att vila på filten brevid sedan är de mammas famn som gäller. Lyckas dock trycka in en och en annan choklad ( MÅSTE skriva upp börja träna i kalendern) och skölja ner med Cola mellan varven.

 

Idag har vi iallafall varit uppe tidigt. Packat ut från landet, A har tränat golf, jag har bokat mat till dopet, klockan tre hade L tid i Kristianstad för att ta bort gipset, ett antal tårar senare kom vi därifrån UTAN gips, kört hela vägen till Lund, handlat, hämtat ut packet, packat in, lagat middag, tvättat, packat till morgondagens resa till mamma med sin Dan i Varberg och slutligen hamnat i soffan. Illamående med ont i kroppen och lätt hjärtklappning. För det vet alla småbarnsföräldrar att endast ett av alla dessa moment innebär en prövning för samtliga i familjen.

 

Orkar inte ens skriva om fyraårstrotset vi är i förtillfället. Det är H.E.M.S.K.T mest för L självklart men även för oss som inte mycket kan göra att alla känslor som stormar i den lilla stora kroppen!