Det känns lite tomt. Nu när dopet är över. Det som vi planerat så länge till. Nu fortsätter jag pyssla i lite lugnare tempo. Med Filippas 1års album. Bilder kommer småningom. Jag är trött efter allt som varit. Försöker komma ikapp dagarna. Semestern är slut. Mannen har börjat arbeta. Liam är på dagis. Vi försöker sakta vänja oss vid vardagen igen. Även om det för mig inte känns som "mån till fre ledig lördag och söndag" då jag har privilegiet att få vara hemma med vårt minsta underverk. Jag ser verkligen fram till denna hösten hemma tillsammans. Barnvagnspromenader, fika med andra mammor och bebisar, vila mitt på dagen etc.

 

Den 21:a var det min födelsedag. Ett år äldre. Sammanlagt 28år avklarade. Årets firande kom lite i skym undan för dopet. Jag hade helt enkelt ingen kraft att ordna ngt. Men det gör absolut ingenting. Jag har redan det allra finaste som finns. Och efter allt som varit är det L.Y.X. att bara få vara vi 4.

 

 

Tom barnen var trötta denna morgon. Ja Filippan väckte mig vid fem och fick mat men somnade sedan om i babysittern. Jag var redan vaken och kunde inte somna om så istället för att vrida och vända mig i sängen promenerade jag till närbutiken för att handla frukost.

 

 

Att vända på dygnet efter sommarlovet är sådär roligt. Liam som även han fick massor av fina presenter i helgen fick en ny favorit från oss i form av en Star Wars väckarklocka. Kanske kan bli till hjälp. Slipper mamma säga att det är tid för att gå upp om och om och om igen.

 

 

Födelsedagsflaggan fick enligt tradition stå på bordet. Tillslut fick jag upp dem allesammans och vi kunde njuta av nybakta bullar och färskpressad jucie. Sjunga fick vi inte göra. L bestämmde att de gör vi endast på kvällen. Sen glömde vi av det.

 

 

Vad kan det vara i paketet som jag köpt och slagit in till mig själv !?! Hemlis. Jag säger att det är okey med en lugn födelsedag utan någon vidare uppvaktning men varje år blir jag lite ledsen över att jag själv ordnar med det mesta. Nå väl. Det är väl så det är att bli vuxen. Ryktet på stan är dock att man inte vågar köpa presenter till mig för att jag själv alltid lyckas pricka "rätt" när jag ger bort ngt. Att ni får prestationsångest ? Det kan även uppfattas som att jag är kräsen. MEN hörrni jag älskar tanken bakom en gåva, att ngn ansträngt sig. Inte vad det är. Och helt ärligt... är jag SÅ svårt? Jag som alltid tipsar er om ting jag önskar. Finaste presenten i år var iallafall Liams omsorgsfullt inslagna pärlhalsband OCH armband som han ägnat större delar av dagisdagen att tillverka till mamman sin.

 

 

På kvällen fick jag iallafall användning av min nya parfym. Lillebror med flickvän kom på middagsbesök och jag fick en jättefin orkideè i present. Kvällen avslutade vi tidigt då både barnen och deras föräldar var trötta efter dagen som jag i princip redan sovit bort. Sömn att ta igen var det ja!