Vår lilla dotter. Hon föddes hungrig. När jag kom upp på rummet. Efter en timme på uppvaket. Visade hon tydligt att det var tutte som var saken. Efter det har hon bytit blöja, ätit, sovit, kissat, bajsat och kräkt lite om och om igen. Oftast sover hon fyra timmar och är vaken tjugo minuter därmellan. På dagarna sover prinsepressan som mest medan på nätterna kan man få ut lite mer av vakentiden. Det är magiskt. När hon öppnar ögonen och ser oss. Det är en fantastisk känsla när det är hos oss hon blir lugn. Ja för sessan får lika mycket ro hos pappan sin. Det är en fördel med flaskmatningen. Att vi kan dela på ansvaret. Att pappa även han får vara nära och skapa den där alldeles speciella kontakten. För en viss liten dam har stulit sin pappas hjärta. Pappas prinsessa är vad hon är. Vi försöker dela lika på tiden tillsammans med liten och lite större för att få ut så mycket som möjligt av kontakten med våra barn. Jag vill vara lika delaktig i L som i F och samma gäller för A. Även om L tycker det är lite mer spännande att leka med pappa som spelar golf, fotboll och fiskar är det viktigt för en aktiv fyraåring att varva ner med mamman sin mellan varven.











Förstår ni att vi är helt kära alla tre i den här lilla varelsen!?! Vi kallar henne gullfia, lillasyster, kaninen, Filippa, Filippan, Filippis, hjärtat, sessan, prinsepressan, älskling, sötnos, bebis osv.

Trots att hormonerna spökar, tårarna sprutar, snittet gör ONT (har fått blödningar som vi hoppas inte innebär ngt allvarligt), huvudet dunkar, att jag känner mig som en liten nåldyna och sömnen lyser med sin frånvaro är jag/vi så otroligt L.Y.C.K.L.I.G.A i vår lilla bebisbubbla.

Imorgon får vi BVC besök och på kvällen kommer Stefan med sin Nathalie på besök. Mys,

Nu veckans Gossip Girl på Play!