Tröttsamt att när solen äntligen lyser är jag för sjuk för att orka med att gå utanför hemmet. Det kryper i hals, näsa och öron. Värker i nacke och kropp. Feber och allmänt risig. Det är jag. Vandrar mellan soffan och sängen.

Känner att jag bara vill bli frisk och sätta fart i livet igen. Jag är trött på att vara trött. Några veckor kvar med bebis i magen. Ska försöka njuta. Kan inte hjälpa dock. Att jag känner mig redo för att bli bebis mamma nu. I verkligheten. Fast vi vill självklart att F ska bli i magen ett par veckor till. Sedan vill jag gärna ha min kropp tillbaka. Sova på nätterna får välan antagligen vänta några månader till. Det är en gåva att bära barn men tur är väl att man som förälder är ganska "mätt" på diverse krämpor efter nio månader och istället glädjer sig åt barn utanför magen. Nu vill jag ta tillvara på sommaren som en familj på fyra.



Nya nummret av Lantliv i fönstret på landet. Tror vi kommer vistas där en hel del i sommar. Det är helt fantastiskt underbart. Att få känna gräs under fötterna, ta dagen som den kommer och grilla om kvällarna.

Bara de här dumma bacillerna vill försvinna ur min kropp så jag kan koncentrera mig på nästa veckas fyraårskalas, resa till Stockholm för att ta adjö av lilla mormor och inför sommarens största höjdpunkt... Vår Filippas ankomst!