Efter X antal timmar på jobb, tvätt, städ, packning och övrigt fix var det äntligen Torsdag och vi begav oss ut till flygplatsen för att resa till den stora staden. Det var en liten förväntansfull kille med sin mamma som begav sig iväg. A hjälpte oss att checka in vårt bagage och vinkade av oss innan säkerhetskontrollen. Här har vi precis lämnat in våra väskor och L undrar vart de tar vägen.



"Vad gör du pappa?" Frågorna var många hos liten som duktigt väntade på att vi skulle få flyga.



"Hej då bilbarnstolen!" Vi tog inte med någon vagn till Stockholm denna gång. Lyckades resa med minimal packning. Definitivt enklare med treåring utan nappar, blöjor och diverse baby artiklar.



Innanför säkerhetskontrollen (som L tyckte var lite obehaglig eftersom de "tog" hans Pippiplånbok) tittade vi på de flygplan vi skulle resa med. Dessutom var där "Polis och Brandbilar!".



En tur till Tax Free butiken resulterade i godis och en ny bil till samlingen.



L hade sin lilla väska packad med vattenflaska, Nicke Nyfiken matlåda, böcker, leksaksdjur och klistermärken. Det är viktigt att ha många ting till väntan för rastlös treåring.



Väntar på att få gå ombord på flyget. L satt så duktigt och tittade på allt och alla omkring.



Ombord och fastspännada på planet. Ser ut som L ber att allt ska gå vägen. Här var det spännande.



"Ska vi flyga nu !?!"



Starten gick superbra och väl uppe i luften läste vi i flygplansboken.



Tittar ut genom fönstren.



Maten på planet var inte särskilt barnvänlig men nog så underhållande.



Vattenflaskan har verkligen fyllt sin funktion denna helg och ekonomisk har den varit med. Det är dyrt med mat och dryck på väg.



Perfekt med lilla matlådan att lägga godis att plocka i och ur.



Leker med nya kompisen Dino som är en present för att L ville följa med mig på resan.



Mamma och son.



Timmen på flygplanet var precis lagom. Även landningen gick bra och det var spännande att stiga av i en annan stad. Dessutom visste vi att mormor och lillebror skulle möta oss på flygplatsen. Som vi längtat.



Det gör inget att man får vänta lite för i Stockholm finns det traktorer.



Det behövs inga speciella leksaker för att underhålla vår L.

Har ett hundratals bilder med mig hem från resan och självklart ska ni få se några av dem men nu är det tillbaka till vardagen och iväg till jobb som står på schemat!

Idag har verkligen varit en riktigt mysig lördag tillsammans med mitt lilla hjärta. Mannen har spelat golftävling så vi lekte bara vi två. Det blev ett litet äventyr till mammas jobb. Eftersom att åka buss står högt i kurs hos liten blev det såklart en busstur både tur och retur.



Inne i köpcentrat är det väldigt mycket att titta på. Kanske inte det bästa stället för barn eller deras föräldrar att finna ro men en liiiten stund är det riktigt underhållande och bra variation på ting att göra.



Det här med barn och affärer är som tidigare skrivet ett kapitel i sig. Vi brukar gå efter regeln att har vi bestämmt att det får handlas blir det det eller ingenting annat. Ibland går vi in bara för att titta och blir det för mycket gnäll blir det till att helt enkelt vara bestämd och gå. Jag brukar tänka att jag om jag ger mig när jag startat en diskussion kunde jag lika bra gett med mig från första början. Detta gäller såklart alla affärer och andra situationer oavsett vem som är med. Det gäller att välja sina fighter MEN idag var det lördag och vi skulle ha det riktigt mysigt så L fick välja ut något som han ville köpa. Det blev en lastbil till sandlådan som fick bli med hem.



Vid tid för lunch hämtade vi underbaraste Åsan för mat på Max. Det blev dock inte så mycket mat i magen för verken L eller jag. Det finns nämligen en väldigt spännande lekhörna på Max och hoppborg som vi kan ha hoppat i cirka en timmes tid. Den nyfunna blandningen av pommes tillsammans med glass vart dock en favorit. ;)



Det var en trött liten kille som stegade hem. Här har vi nästan helt slutat med att ta med vagn. Vet jag att vi ska gå långa sträckor tar jag den med mig men oftast går L själv.



"Här bor vi mamma!"



Mitt älskade underbaraste L. Den vackraste ungen i världen. Att vara på äventyr tillsammans med dig är det bästa som finns.



Väl hemma såg vi på film och åt lördagsgodis ur nya lastbilen innan vi sov tillsammans några timmar innan pappan kom hem igen.

Vi har verkligen hunnit med hela kostcirkeln idag vi. Snart blir det även lite sen middag. Jag och L åt lite pannkakor tidigare men känner mig fortfarande hungrig. Tur jag promenerade imorse. Inatt sover liten hos farmor och farfar för imorgon ska A vara på golfbanan och jag på jobb. Det blir en tiiidigt morgon för oss båda och en lååång dag så här ska laddas med mys till filmen "Life as we know it!" med Katherine Heigl och Josh Duhamel!

Igår var det Torsdag och jag var "ledig". Eftersom jag lyckas uppdatera detta inlägg först nu (fredag kväll 22.30) förstår ni säkert att riktigt fri var jag inte igår. Det hör inte till det ovanliga. Att de dagar som inte tas upp av jobb istället snabbt bokas upp utav annat. Går inte in mer i detalj på exakt hur min dag såg ut igår. Det skulle antagligen inte intressera er det minsta. Istället visar jag upp den del av dagen som får stanna i mitt hjärta och låter resterande känslor som "jagfåraldrigenlitenstundförbaramig!" stanna i gårdagen.



Numera har vi tydliga morgonrutiner här hemma eller ändrade kanske man kan kalla dem. Jag har nämligen gett mig ut på obligatoriska morgonpromenader igen. Hade en bra period med sömn, mat och motion för några månader sedan. Mådde bra och tappade 10 kilo sen gick jag snabbt upp 6 kilo igen för att nu ha gått ner 4 igen. Hänger ni med? Spelar i vilket fall ingen roll. Mina morgonpromenader är heliga. Ingen och inget kan störa mig. När jag kommer hem brukar Liam vakna. Vi äter frukost tillsammans. Sedan leker han medan jag gör mig i ordning.



Igår var det tydligen Mumin huset som var roligast. Emil mössan skulle såklart vara på. Det är det senaste här hemma.



Här skulle man kunna tro att det var lungt men jag läste inte många sidor innan det var tid för tvättstugan.

Det är inte alltid lätt att hitta tid till att njuta som småbarnsföräldrar. Helt ärligt förstår jag inte hur ni med flera mäktar med !?! Tydligen ska det var enklare med en lekkamrat hemmavid men jag vet inte om jag köper det där !?! Konstigt dock hur man mitt i allt kaos kan känna sån längtan efter ett litet knyte igen. Vår lilla kille är så stor nu men det får vänta en stund med syskon.



Denna fina tekopp fyndade jag på Indiska i förra veckan. Tänkte att jag skulle börja samla på lite porslin. Koppar, skålar, fat... i VITT (fantasifullt...). Det är trist när man finner fina men inte har råd att köpa ett helt sett men med samma färg blir det som en liten servis i sig. Där här ni tipset inför kommande födelsedagspresenter, julklappar eller varför inte till MORS DAG den 29/5-11.



Igår bytade jag till vårt gråa sofföverdrag. Det är det jag är mest nöjd med. Lite tjockare i kvalitet och super snygg färgskala. Smart att kunna byta lite efter behag. Tror jag fått tre överdrag för samma pris som ett skulle kosta på IKEA. Dessa är dessutom mycket enklare att tvätta. Det behövs ibland. Vår soffa är ingen fiiiiin soffa.



Våra tomatplantor växer så det knackar. Nu har de fått lite hjälp utav små pinnar och klädnypor för att hålla sig uppe.



På eftermiddagen bakte vi kakor.



Ibland blir det lite konstigt med måtten när Liam är med och bakar.



Tur det finns mer vatten att ta av i kranen.



Lite smör.



Röra runt.



Stoppa i lite godis.



Rör lite igen. Sedan vips in i ugnen.



Tata "HEMMALAGADE" chokladkakor med Smarties i ett nafs och goda vart de också.



Efter bak och mat var det en trött liten L som jag stoppade om. Sötaste, underbaraste, raraste lilla L. Jag vill för alltid hålla din lilla hand i min. Vara DEN bästa mamman till dig. Plåstra om. Sjunga för. Bada. Läsa saga för. Pussa på. Busa med.



Nästa vecka blir ett riktig äventyr för oss. Vi är bjudna till Storstaden över helgen för att fira min alldeles underbara mormors 85års dag. Jag och L flyger upp på Torsdagen. SOM vi längtar.

Nu är det hög tid att sova här. Kanske ses vi imorgon eller så dröjer det några dagar. Så får det bli!

EMELIE... jag kommer inte in på din blogg längre och har tappat bort din mailadress. SNÄLLA maila mig om jag fortfarande får följa er. Tack för dina fina ord. Liams jacka är från The Brand köpt på Babyshop. Världens finaste, bra kvalitet och lagom i tjocklek för att fungera både under vår, sommar och höst!

Är så otroligt sugen på något fantastiskt gott och drömmer mig bort till helgens blåbärspaj. Inte är jag snål heller för här kommer det "hemliga" receptet för en perfekt paus när du som bäst behöver den....

Inköpslista:

Deg...
5 dl vetemjöl
2 dl socker
1 tsk bakpulver
300 gram smör
4 msk vatten

Fyllning...
2 paket bär (blåbär eller andra bär går lika bra)
1 dl socker
1 msk potatismjöl eller "efter behag" som farbror Melker sa.





Blanda vetemjöl, socker och bakpulver.



Dela smöret och lägg dem i mjölblandningen. Mitt knep är att värma smöret lite försiktigt för att degen inte ska bli så svårt att arbeta med.



Slå på vattnet.



Knåda ihop så snabbt du kan.



Lägg en duk över och ställ i kylskåp i 15 minuter.



Under tiden kan du förbereda fyllningen. Bär + socker + potatismjöl.



Låt stå en stund.



Ta ut degen ur kylskåpet och dela på mitten. Den ena delen trycker du ut i formen. Ställ in i ugnen 175 grader i 8 min.



Låt svalna. Här brukar jag även använda mig av en sked för att trycka upp kanterna lite. Häll på bärblandningen.



Kavla sedan ut den andra degdelen. Skär sedan skivor som du placerar kors och tvärs över pajen. Det är inte så svårt som det kan tyckas se ut. Använd mycket mjöl bara.



Cirka 20 minuter till i ugnen på 175 grader. Låt svalna. Vips.

VÄRLDENS GODASTE BLÅBÄRSPAJ!!!

Vi har haft DEN mysigaste helgen på landet tillsammans med morfar (min underbara pappa) som kom till oss från stora staden i fredags kväll.



Lördagen var det sedan länge planerat med en fisketur. "En haj" skulle vi fiska upp sa L.



Vädret i helgen har varit sådär men under fisketuren fick vi sol och värme.



Morfar och L.



Morfar är en såklart en favorit hos L och det vart inte många lugna stunder för min pappa i helgen.



På stranden kan man kasta sten i vattnet i skogen kan man kasta kottar.



Att fiska är spännande men för liten med mycket spring i benen blir det till att pausa ibland.



Min snygga man.



Kärlek är att se far och son fiska tillsammans.



Tänk att de är mina.



Lycka.



Medan vi väntade på napp fikade vi med kakor och saft.



Sedan fastanade till allas stora lycka en liten fisk på kroken.



Ingen haj men en liten mört.



L blåser seger i visselpipan.



Sedan tog vi en tur i skogen.



Medan A fiskade vidare en stund. Det är så härligt att se mannen min i naturen. Det är något speciellt med en man som skulle klara sig i skogen helt utan problem.



När vi kom hem från fisketuren var det kyligt ute så det blev till större del innelek hela dagen och Schlager på kvällen.



På Söndagen fick L bestämma vad vi skulle göra. Det blev en tur till glassbåten i Åhus. Här familjens största glassmonster.



Morfar var ganska duktig han med.



Dock tror jag familjens minsta glassmonster tog hem segern i tävlingen.




Det var lite regnigt och kallt. Fick hämta extra kläder i bilen att värma oss med. All den kalla glassen i magen gjorde inte saken bättre direkt.



"Jag kan tänka mig en sån..." Liam väljer båtar med pappan sin.



Ser efter fiskar från bron.



Efter vår lilla utlykt blev det lek hemma på tomten. Här lite golf.



Och fotboll såklart.



Innan vi gick hem tog vi en tur in i skogen och tänk nu är sniglarna även de vakna. Snart är sommaren här. TACK allra sötaste pappa för att du kom och hälsade på oss. Det har verkligen varit en super mysig helg. Hoppas vi kan ses igen!

Efter en svettig (oj vilken sommarvärme vi fått!) dag på jobb igår kom Liam och hämtade mig. Ja mannen var såklart med även han men försvann som planerat sedan till golfbanan medan vi stannade och åt glass, shoppade ny matlåda till L och åkte buss hem. L älskar att åka buss. Tur är väl det med en mamma (fortfarande!!!) utan körkort.













På vägen hem stannade vi till i affären för att handla de sista ingredienserna för att laga pannkakor. Det var nämligen vad L önskat ha med sig till lunch på dagens utflykt med dagis.







Vår lilla stora kille med MYCKET bus i sig.











Det är STORT att åka på utflykt med egen matsäck i lilla ryggsäcken. Vi var både med och vinkade av en lycklig kille imorse. Tänk vad lite som kan vara LYCKA. I eftermiddag var det dock en trött kille som kom hem. Inte bara med tom matsäck utan med en bula i huvudet och stort blåmärke på knät. Stackarn hade ramlat under leken. Vi fick torka rent, plåstra om och trösta. Ikväll nattade vi en väldigt trött men glad liten L!

Märker att det blir längre och längre mellan blogginläggen här. Hade tom glömt bort mitt lösen för att skriva till er. Det betyder inte att jag medvetet känner att jag inte vill blogga. Den sista tiden har helt enkelt varit tung. Har haft svårt att plocka fram det positiva som jag valt att bloggen ska representera i mitt liv. Det finns flera anledningar varför jag inte går djupare in i detaljer här. Skillnaden mellan personlig och privat är viktig för mig.  Därav blir det ibland tomt. Dock försöker jag alltid lämna ett litet spår. Även när det är mörkt.

Titta på bilden. Det tog mig ett antal försökt innan jag lyckades få till ett nått sådär okey foto att visa er. Trots att jag kände mig både glad och utvilad denna morgon visade varje bild tvärtom. En blek, trött och sliten småbarns mamma som ser ut att vara nära till gråt. Det är livet som börjar sätta spår. Ibland glömmer jag att ge mig själv en klapp på axeln för ting jag åstakommit och väljer istället att jämföra med världen runt omkring. Det är inte lätt att lära att det bara är upp till var och en att skapa sin egen lycka.

"Livet är det som sker medan vi planerar nästa dag."




För tillfället har jag ett stort behov av att bara vara. Det är inte alltid det enklaste att få en stund bara för mig. De senaste dagarna har jag varit duktig och tagit en lång promenad med bra musik varje dag. Det gör verkligen skillnad och idag är första dagen på länge som jag känner mig fylld av energi igen. Sjuka och livet i övrigt tär på mig. Jag belönade mig själv med härliga duschkrämer från HM. Ett ordentligt SPA är vad jag behöver. "Skrubba, skrubba bort min sura min..."



Okey jag kanske tröst shoppade en vas från i veckan. Under hundralappen kostade min nya kärlek. Gick inte att motstå.



Nya ELLE interiör kom ut i veckan. ÄLSKAR omslaget. Lite annorlunda än bara VITT.



Nu blir det sängen. Sömn, mat och motion är tre mycket viktiga punkter i mitt liv just nu.

Ska bara lyssna på Your Song med Ellie Goulding en gång till.

KÄNSLOR!

Här sitter jag med min lilla apa. Alldeles ensamna har vi varit många timmar denna veckan och det har varit behövligt. Mannen min tycker jag blir "kär" i underliga ting ibland och tur för honom är väl det ;) Skämt o sido. Apan begär ingenting av mig, han är tyst men finns alltid där. Precis vad jag behövt under tiden som sjuk här hemma.





Nu är jag väl si sådär kurrerad. Feberfri men huvudvärk och hjärtklappning håller i sig. Idag är första dagen på en vecka som jag gjort något aktivt. Det blev en sväng till stan för några ärenden. Var även inne på Tehuset Java och kände på detta porslin från Spode. På tok för dyrt för plånboken min idag men till MORS DAG den 29 Maj (om jag inte har helt fel) står den högst upp på önskelistan över "ytterligare tokiga ting som jag fallit för!".



Kanske har jag sett för många kärleksfilmer denna vecka men plötsligt smsade jag mannen att det faktiskt är tre år sedan vi förlovade oss nu och att det kanske är tid att köpa de där ringarna. En klok person sa till mig idag att "vi måste ta oss tid att få saker till att hända!". Det är så sant. Vi måste skapa vår egen lycka. Tala om vad vi behöver. A tyckte det skulle bli ett fint sätt att symbolisera hur långt vi kommit, allt vi är och hur vår kärlek fortsätter att växa så idag har vi tittat och provat. Till midsommar ska de bli våra.



Det har blivit en hel del "litteratur" denna veckan. Fann Stockholm Rosè av Sophia Wolf Lösnitz i bokhandeln och fastnade för omslaget illustrerat av Cassandra Rhodin. Av de första kapiteln att döma är innehållet lika chichlitt som romanen med ROSA blad.



Igår fick jag äntligen lite energi till att ta tag i hemmet. Här såg ut som en riktigt sjukstuga men efter nya lakan, handdukar och en sväng med dammsugaren var det plötsligt beboligt igen.



Liams nya bondgård från Schleich är verkligen populär. Dock håller vi på att svämma över i leksaker. I  lådor ser det väl helt okey ut men när lek pågår är det inte riiiktigt samma sak.



Lite skillnad från senaste. Våra kökskryddväxter slår ut och doftar underbart.



Solrosorna får snart flytta till landet tror jag iallafall om de fortsätter att växa i den här takten MEN när kommer själva solrosen undrar jag !?!



Sakta men säkert börjar ting att klarna. Lite mindre sjuk och med mer energi återvänder jag imorgon till mycket efterlängtat jobb. Det är lyx att sakna sitt arbete. Imorgon går timmarna fort igen. Allt de där andra. De kommer inom sinom tid. Det VET jag men ibland är det svårt att leva i nuet men det krävs för att ta sig framåt. Jag är glad för idag har jag funnit lite glädje igen att ta mig ytterligare ett steg fram. Även om jag starkt betvivlar att jag någonsin kommer i MÅL!

Har inte skrivit till er denna veckan. Har tagit några bilder men inte funnit lust eller ork att "visa upp". Jag försöker allitd att inte bli för personlig här i bloggen. Kalla det en "fasad" om ni vill. Alla är vi väl medvetna om att livet inte bara handlar om 100% lycka även om bloggen fungerar som terapi för mig där jag väljer att ta fram det positiva. Denna vecka hade det kännts falskt dock att skriva om ting som är bra. Visst finns det där men livet är tungt just nu. Alla bilder ovan känns som jag tidigare skrivet som ytliga ting utan betydelse i jämförelse med hur jag mår som person just nu. Försöker söka förståelse från personer runt omkring men det är svårt. Fler vänner har fallit bort än de som fortfarande är där. Samtidigt vet jag att det som verkligen är kvar är äkta. Jag kämpar varje sekund. Samtidigt som jag är allt annat som hör livet till. Det är inte mer synd om mig än någon annan men ibland känns det som att det är det även om det finns tusental som har det värre. Iallafall ska försöka ta tag i mig själv och livet NU. Tänkte börja med att bli friskt. 39,5 i fyra dagar med feberfrossa, huvudvärk och hjärtklappning.

Återkommer!