hemmapavarangataistan

Dagen började med möte hos AF och jag fick en "klapp på ryggen" för att jag kämpar på. Det kändes skönt att få höra att jag faktiskt gör mycket mer än de flesta andra även om de skrämmer mig lite. Inte att jag gör mycket men att andra gör desstu mindre. Iallafall fick jag några bra tips och P lovade att rekommendera mig om något kom upp. Med mina erfarenheter och utifrån de arbeten jag söker trodde P att det inte skulle dröja länge innan jag har fast arbete igen. Det trodde inte jag heller för några månader sedan ;). Det är underbart när man träffar personer som man får kemi med. Då man förstår varandra och får energi. För fylld av positivtet kände jag mig för första gången på länge då jag spatserade hem. Tänk att man kan bli så stolt över sig själv bara för vad en person på AF säger. När jag kom hem unnade jag mig en timmes vila som belöning för att jag är DUKTIG. För tillfället väntar jag på svar angående ett jobb här i stan så jag ber er alla att HÅLLA TUMMARNA. Det är ingen heltidstjänst men en bra början. Lite medvind TACK!

Då jag vaknade var det strax dags att hämta L på dagis men först hann jag med att sortera in massor av papper i pärmar och även skriva en ny att göra lista. Blev några fler punkter att lägga till efter dagens möte men DE tar jag en annan dag. Det snöade för fullt när jag promenerade till dagis och L tyckte det var spännande med all snö. Då vi kom hem hade vi frukstund i soffan tillsammans med A. Då A åkte till jobb lekte vi affär och monster. Leken monster går ut på att en mamma springer runt och gör galna grimaser medan barn gapskrattar åt sin tokiga mamma som hoppar fram bakom dörrar och gardiner. Ett annat monster som behagat hälsa på idag är det månliga kvinnomonstret som de senaste timmarna förvandlat mig till hormonstint vilddjur. Efter monsterlek åt vi middag. Efter dusch såg vi på Emil tillsammans i soffan och vid sex ville L ha välling. Kanske förstod han att mamma behövde vila sig en stund idag för redan halv sju sov prinsen sött på kudden.

Nu har jag precis vräkt i mig en påse ZOO. Blir galet hungrig denna tiden på månaden och ARG. Bäst att sura till det riktigt för mig själv ikväll för imorgon är det dags för jobb igen. 9-17 plus fyra timmars resväg = trött mamma. Tur jag har detta att komma hem till...

Dagen på jobb har varit bra. En riktigt positiv ting jag upplevt när jag inte längre har chefsansvar är att jag kan koppla av och bara tänka på sälj. Att vara trevlig mot kunder och sedan se det i försäljning gör mig glad.  Känns som jag har "hittat tillbaka" nu och det värmer i hjärtat. Något annat som värmde mitt hjärta idag var ett sms från A med orden "Vi älskar dig!". Har en riktigt kärleks känsla i kroppen ikväll. Lyssnade på bra musik på bussen hem medan jag funderade över livet. Ett underligt ting. En sak jag funderat mycket kring är hur vi möter människor. Ibland bara för en kort stund, andra längre men visst måste det finnas en mening att just vi möts? När jag tänker på alla underbara människor jag har i mitt liv kan jag ha fällt en eller annan tår där mitt ute på en mörk landsväg någonstanns mellan Trelleborg och Lund. För jag är LYCKLIGT lottad och kan inte begära mer.





På vägen hem svängde jag inom ICAN för att handla detaljer till kvällen. Blev även dessa söta aporna som sponsrar Childhood. Tycker det är toppen med företag som hjälper till att samla in till olika organisationer. Tyvärr är vi annars dåliga på att hjälpa men när det finns där så lättillgängligt i butiken i form av produkter är det enkelt att göra skillnad. Det blev "dagens goda gärning". Nu hoppas jag det kan hjälpa något annat barn bli lika lycklig som L när han fick se aporna i kassen då jag steg innanför dörren.

Ljusen är tända och vi ser på Idolfinalen. Här hemma röstar vi på Calle. Ikväll somnar vi i nybäddad säng med lakan från Ellos. 149,- stycket. Ett bra pris på lakan som slits mycket under småbarnsår. Imorgon är det lördag och vad vi hittar på då är själva tjusningen med en lördag... att vi inte behövt bestämma det ännu!

Efter lite middag dansade vi loss i köket medan vi diskade undan.



Sedan gick vi in till Ls hörna där vi tände stjärnorna.



Vi läser böcker och L tycker den stora boken med bilder på vargen är mest spännande.

Jag talar om att nu är det dags att klä om till pyjamas, borsta tänderna och sedan sova. L är ett litet busfrö och springer genast iväg för att slippa. Synd att mamma fortfarande är steget före ;)

Nu sover L och jag håller tummarna att det inte blir någon mer feber. Dagen har varit bra utan mer sjuka än lite småsnuva och hosta. Vi får se hur det blir imorgon. Mamma ska iallafall iväg till jobb vilket blir en skön variation till att vara hemma hela dagen idag. Jobbar torsdag och fredag sedan är det äntligen helg vilket innebär massor med familjemys. Som vi längtar!

Nu har vi haft lekstund, fruktstund, ätit köttbullar med mos till lunch, vilat middag, fikat, haft sångstund, sett på film och bakat chokladbollar. Behöver tips på hur vi ska spendera resterande del av dagen. Någon är rastlös och tro mig det är inte jag. ;)

Förlåt min bloggfrånvaro. Tiden har prioriterats annorlunda men här kommer lite update från våran gata hemma i stan. Gårdagen spenderades i Malmö hos Linnea och Ella. L som fortfarande kurerade sig från sjuka var glad att leka loss hemma hos någon annan med massor av nya ting istället för att spendera den feberfria dagen hemma och jag var i stort behov av social kontakt efter den senaste tidens sjuka = en "vinn/vinn" situation. Kvällen spenderades här hemma med middag ala Indisk mat och sedan myste vi med lussekatter framför Halv Åtta Hos Mig och Ullared.

Dagen idag började tyvvärr med huvudvärk vilket ledde till en förmiddag med täcke och kudde i soffan. Efter vila och lite lunch hämtade jag L på dagis och vi gick till stan för några ärenden. Har bland annat hämtat ut paket från både HM och Ellos. Nya lakan till sängen och kläder till julafton. Dessutom levererades idag mina nya stövlar som jag längtar efter att ta på dem imorgon. Har sökt med ljus och lykta efter ett par svarta stövlar utan klack men inte funnit ett enda par som fungerat över mina vader i en storlek större. Det blir med glädje jag klär mig imorgon för har tagit mot att bära tygskor i december. Då A kom hem tog vi bilen till Willys för lite handling därefter en snabbis till Skopunkten för sulor till mina nya skor. Väl hemma lastade vi in ting där de skulle vara och avnjöt sedan en god middag ala nystekta fiskpinnar med rårört potatismos och till det en kall röd sås ;)

Nu har älskling nattat L. Jag har hunnit med några kortare telefonsamtal och ska nu börja med årets julkortspyssel. Fick de sista detaljera med post idag så nu är det bara till att sätta igång. Resultatet får ni såklart se senare. Imorgon är det dags för lite småfix här hemma, inhandla nytt busskort och på eftermiddagen möte på Arbetsförmedlingen. Hoppas på att få en personlig jobbcoach. Skulle verkligen behöva någon just nu som får mig att tänka lite i "nya banor". Måste även erkänna att jag hittills vart en smula entusiastik då det gäller detta med jobb. Innan jag sa upp mig tänkte jag att det nog skulle lösa sig snabbt med tanke på min erfarenhet och att jag faktiskt vill ha ett enklare jobb men det har varit ovaligt tyst på telefonen de senaste månaderna och jag som sökt allt som finns dock är det kanske där problemet ligger... att det i nuläget inte finns så många jobb. Nu gäller det att ha is i magen och tänkta positivt för detta löser sig. Eller?

På torsdag ska jag iallfall iväg till Trelleborg igen. Det ska bli skönt efter förra veckans sjukskrivning att äntligen få göra lite nytta igen för även om jag gjort en hel del på jobbsökarfronten hemmifrån soffan resulterar inte det i att känna sig lika effektiv som att faktiskt befinna sig på jobb. Att dessutom befinna sig på jobb och må bra i både kropp och knopp känns mer som en lyx än en självklarhet efter den senaste tiden. För jag har ÄNTLIGEN funnit en meducin som får min mage att fungera som för en normal människa vilket innebär att jag kan äta igen och inte bara äta utan jag kan äta vad jag vill och vart jag vill. Efter flera år i ett "IBS fängelse" har jag äntligen funnit lösningen eller iallafall det som verkar kunna vara en lösning man ska "inte ropa hej förrän..." men ingen är gladare än jag såhär långt.

Apporpå långt är det precis vad detta inläg blev. Är det verkligen någon som läser allt mitt babbel därute? Är själv inte så duktig på att läsa då det bloggas långt men det är svårt att korta ner då jag har så mycket att skriva till er. Nu ska jag gå och väcka A som antagligen somnat under nattningen av L. Mina älskade killar. Lägger upp lite bilder från kvällen. Strax innan nattning. L är väldigt intresserad av vad pappa gör vid datorn och får själv vara med att trycka igång musik på You Tube. Efter att ha dansat av sig den sista enegin sover nu prinsen gott tillsammans med två nappar, snutten, råttan, elefanten OCH pappa!

Ingen promenad idag. Termometern visar hög feber och snoret rinner så vi blir hemma. Status just nu är en lite trött mama som sovit tätt med varm L hela natten och en ännu tröttare L som som just nu kurerar sig med lite Lotta på Bråkmakaregatan. Snart dags för frukost!

Idag har det bakats för fullt hemma på våran gata i stan eller rättare sagt A har bakat lussekatter och vi andra har ätit dom ;) Jag och L behövde komma ut en sväng så på förmiddagen så medan A väntade på att degen skulle jäsa och fördrev tiden i tvättstugan tog vi en promenad och spontan mötte upp L med den sötaste bebismagen. Det var inte länge sedan L låg i min mage men det känns som en dröm. Har svårt att greppa att han varit i min mage, liten bebis och nu redan stor kille. Igårkväll då vi såg på Idol hördes en liten röst innefrån sovrummet som ropade på sin mamma. Aldrig tidigare har han kallat på just mig utan bara ropat till. Det kändes så stort att både jag och A sprang in och pussa på han massor. Är HAPPY att jag fått äran att bli mamma. Det absolut bästa som hänt mig. Kärlek.

Efter promenaden i härligt kallt Skåne gick vi hem för lite mat och sömn. A bakade ut lussekatterna och när det var gräddade var det dags för honom att lämna åt oss att äta upp dem för själv var det snabbt iväg till jobb. Vi har ägnat eftermiddagen här hemma med att göra storkok på köttfärssås, vikt in tvätten och lekt. Ikväll har vi sett på TV tillsammans och försökt sova många gånger men L har inte velat. Dum feber spökar, snoret rinner och allmän tillståndet är kinkigt. Konstant sjukstuga här hemma men vad gör det så länge det inte är något mer allvarligt än lite förkylning. Appropå sjuka ber jag er nu hålla tummarna för att min nya meducin har ett samband med att jag fått behålla min mat i TVÅ dagar. Ingen är lyckligare än jag och även om det skulle vara bra om det är för att jag vilat mycket som det lugnat sig skulle det faktiskt vara ännu mer fantastiskt om det är meducinen som verkar. Tänk att kunna leva som en normal människa igen.

Imorgon ska A spela golf och jag hade tänkt ta L till parken men nu får vi se hur det blir med det. En sovmorgon önskas och vem vet kanske så blir. Imorse sov L till nio!

Det märktes i butiken att det närmar sig jul för vi hade mycket att göra igår och det var en trött mamma som kom hem. Istället för att hetsa med julpyntet beslutade vi efter lite middag att natta Liam tillsammans. Mysigt att varva ner med lite "Imse Vimse Spindel" istället för måsten. Som en mycket klok Jenny låter jag numera mina måsten vänta en stund. De springer faktiskt inte ifrån en. Senare del av kvällen spenderades med kex och ost framför nya avsnitt av The Hills och The City samt massor av mys tillsammans med A. En riktigt avkopplande fredagskväll.

Klockan åtta började vi våran dag idag. Var inte utanför dörrän förrän halv elva men vad gör väl det en lördag då endast julmarknad står på schemat. Började med en tur till ICAN för att hämta ut Liams STORA julklappspaket och handla blöjor därefter begav vi oss vidare till Bosjöklosters julmarknad eller såkallade julmarknad kan jag väl tycka. Marknaden var inne i olika små byggnader vilket är praktiskt om det regnar men inte ger en lika mysig julstämmning som utomhus, försäljningen var lite enkel enligt min smak och där var inget juligt att äta som inte kostade massor av pengar dock var där en roligt lekpark och en ponny vilket höjde upp det hela och nästan gjorde det värt de 120 kronorna de kostade i entrè. ;)

Efter marknaden åkte vi hem. Handlade med oss lite gott bröd och lussekatter till fika innan vi vilade en stund hela familjen. Det blev en sen men välbehövlig vila idag. Tur farfar ringde och väckte oss vid halv fem annars hade vi säkerligen fortfarande sovit. Lite lördagsgott senare var vi igång med julpyntadet här hemma. Dansade loss till julmusik. Liam älskar verkligen att dansa. Det är något vi gör ofta här hemma. När allting känns lite trist då lyssnar vi till musik och dansar tillsammans. Plötsligt blev allting lite roligare. Av pyntadet blev väl sådär mycket gjort. Hann med Liams hörna som fick sig en liten julmakeover bland annat med favorit speldosan från gammelmormor. Trapphuset är dekorerat med lykta och julbock. I köket är GOD JUL bokstäverna uppställda och röda band är knutna runt blomstren. Julstjärnorna får vänta tills A kommer hem från jobb och julljusstaken kan vi inte tända förrän vi köpt nya ljus men något sådär är det lite jul här hemma. Imorgon bär det av till ännu en julmarknad och förhoppningsvis inspirerar den lite mer än dagens. Känner att vi skulle behöva något lite mer juligt här hemma. De mesta kommer inte upp förrän granen står på plast och det är alldeles för länge tills dess för jag vill ha jul NU!

Ännu en morgon i ett regnigt Skåne. Jag är som vanligt tidigt uppstigen. Ännu är det inte riktigt tid att promenera till bussen men jag måste vara i tid på morgonen för magens skull och vad passar väl bättre än att fördriva lite tid med att skriva till er här?

Idag känns det verkligen tungt att åka iväg. Vet att det kommer försvinna då jag kommer fram till jobb. Saknar Liam så otroligt om dagarna. Det skär i hjärtat att åka då han sover och komma hem då han sover. Tiden tillsammans är så liten nu. Att vara mammaledig var både tungt och oscoialt ibland. Numera kommer jag på mig själv med att ibland känna mig ledsen över att jag inte tog vara på tiden. Att jag ibland bara tyckte de mesta var ensidigt och ensamt men jag vänder på det och tänker istället att vilken tur jag haft som varit hemma tillsammans med Liam för trots att mammaledigheten kanske inte alla gånger motsvarande mina förväntningar vet jag nu att det var den bästa tiden i mitt liv. Som jag önskar jag kunde få vara hemma idag och ta hand om ett trotsigt barn, som kastar lunchen på väggarna och inte vill sova när han ska. Jag skulle kunna vara ensam i år, stå i en blöt lekpark i timtal och aldrig få äta ifred bara jag fick tiden tillsammans med L. Att se Ls leende när jag frågar om vi ska gå till parken, att hålla hans lilla hand då han går balansgång och få vara där när han säger nya ord. Tid tillsammans betyder så otroligt mycket. Ett fel jag ofta gör är att tänka "Men nästa gång...". Om det blir en nästa gång är ingenting någon vet därav ska vi försöka njuta NU och jag börjar idag. För detta kan vara dagen som jag minns resten av mitt liv. Vem vet och då skulle jag ju inte vilja ångra den genom att jag slösade bort tiden med att sitta och sakna något som varit eller längta till något som kanske kommer. Kanske är det tom så att vi inte får det vi önskar förrän vi inser att vi är nöjda med det vi har?

Det vart djupt och kanske lite tungt idag men så var mina känslor när jag vaknade. Nu känns allt lite enklare. När jag fått förklara mina känslor för er och dessutom insett en väldigt fin sak. Att vara ifrån A och L har fått mig att inse hur otroligt mycket jag uppskattar att det finns där när jag kommer hem!

Förr i världen var söndag en vilodag ment att göra just ingenting på. Idag håller både köpcentra, affärer och andra aktiviteter öppet utifall vi skulle få långttråkigt. När vi var små och rastlösa sa mamma alltid att det var bra att inte ha något att göra ibland och först idag förstår jag vad hon menar. Att vi behöver stanna upp och tänka till. Njuta av att bara vara, inga krav bara lugn och ro. Tycker faktiskt vi borde ta och slå igen alla affärer och köpcentran på söndagar. En dag i veckan kan vi faktiskt hålla oss köpfria. Vi får mer tid tillsammans med familjen, våra vänner som arbetar inom handel får lediga söndagar ;) och dessutom sparar vi kanske en slant eller två i plånboken. De enda som skulle förlora på saken är de som tjänar på att vi inte kan stanna upp och ha ingenting att göra ibland.

När vi vaknade idag var planen en söndagspromenad med lek i parken men utanför fönstret var mörkt och trist. Eftersom det regnat i stort sett hela dagen blev våra planer inställda och istället har vi myst hemma. Började dagen med att laga köttfärssås i storkok medan Liam ritade, sedan lekte vi lite innan vi städade iordning oordningen i min garderob sedan var det dags för lunch innan 2 timmars skön vila tillsammans. Vid två kom A hem och vi har spenderat eftermiddagen med att fika, leka och jag har även hunnit med att få iordning på lite papper här hemma. Sett över julen och allt som skall inhandlas. Avbeställde faktiskt min jacka. Insåg att även det var ett onödigt köp. Jag har andra jackor och nu är det annant som behövs. Som kläder till julafton t.ex. En sak är säker och det är att detta året ska jag inte stå i sista minuten med panik över att jag inte har några festliga kläder i garderoben. Nej på onsdag är det jag som i god tid går ut och handlar mig något stiligt att fira i. Har fått önskemål från A att ha någon annan färg än svart. Tips mottages gärna.

Nu sover snart L och vi ska se på Arga Snickaren på Play. Världens bästa uppfinning det där för oss småbarnsföräldrar som nästintill aldrig hinner i tid till TV:n. Tills A kommer tänkte jag hinna se något avsnitt av Halv Åtta Hos Mig på TV4. Så mysigt kvällsprogramm som jag brukar varva ner vardagen till här hemma. Det har allt. Mat, inredning och spännande personligheter.

Imorgon bär det av till jobb igen. 9-17 jobbar jag plus fyra timmar på resande fot. Denna vecka är det jobb måndag, tisdag, torsdag och fredag. Onsdag ska jag fylla med massor av måsten men belöna mig med en liiiten shoppingtur. På lördag ska jag julstäda och pynta här hemma för på söndag då ska vi tända ljus och äta lussekatter för då är det JUL!

Dagen idag har gått bra. Trots sjukan har tiden sprungit iväg och nu håller jag tummarna att min lediga dag imorgon ska räcka för att jag ska hinna vila upp mig inför nästa jobbvecka. Det var en trött liten kille som kom hem från en dag hos farmor och farfar ikväll. Hade tänkt att vi skulle hinna leka en stund men det blev dusch och nattning med en gång. Det gör ont i mammahjärtat när jag inte hinner spendera någon tid med Liam under en hel dag. Imorse vaknade han precis när jag skulle gå och blev jätteledsen. Då vill man inte annat än att bli kvar hemma men verkligheten är sådan att det inte fungerar. Dock brukar jag tänka på hur underbart jag har det som har min egna lilla familj att komma hem till. En man och en liten son som jag älskar över allt på jorden. Ikväll tog L först en hand och la den på min ena kind, sedan den andra handen på min andra kind, drog mitt huvud till sig och gav mig den största pussen. Det är bekräftelse på att jag gör gott som mamma och en kärlek som inte går att beskriva. Ser ni förresten kudden som L håller i handen? Det är hans "snutte" och den följer helst med överallt. Vi som köpt gossedjur, filtar och speciella trasor så är det kudden han går och blir förtjust i. Inte vilken kudde som helst utan de med Lexington överdragen. Han har en hemma och en på dagis och banne den som försöker tvätta dessa. ;) Ska inhandla flera och försöka smuggla över dem då det fått ligga i sängen ett tag och dragit till sig lite "lukt". Vid närmare eftertanke var det kanske ingen vidare smart idè att vänja honom vid lyxlakan.

Även jag ska snart krypa ner och få lite efterlängtad sömn men först väntar jag uppe en stund till A kommer hem. Vi hade tänkt att se på Robinsson på Play. Därav kan jag passa på att blogga lite för att hålla mig vaken. Det är många av er som frågar därav känner jag att jag kanske borde dra lite kortftattat här vad som skett under de senaste månaderna då jag inte bloggat.

Jag valde ju som jag tror de flesta av mina fd bloggläsare vet att säga upp mig från min tjänst som dekoratör. Det jag trodde var min drömtjänst visade sig vara något helt annat men jag är glad att jag tog chansen. Ett jobb fattigare och en erfarenhet rikare. Anledningen var främst att jag på kort tid förändrades negativ som person. Jag är van att vara öppen och social. Att sitta till större del ensam på ett kontor fick mig att bli annorlunda än vad jag brukar. Fick huvudvärk eftersom jag hela tiden satt och ältade tankar för mig själv, när jag väl skulle tala fick jag munhäfta och då jag slutade arbeta kom tårarna. Att mina arbetsuppgifter sedan var sådanna där jag inte heller behövde tänka speciellt mycket gjorde att jag helt enkelt insåg att detta var inte något för mig. Jag är stolt över mig själv att jag tog chansen. Att jag vågade testa. Sedan att det av denna och flera andra anledningar inte ledde till att jag blev kvar där ser jag inte som någon nergång utan som en bit på vägen i resan som jag gör i livet för att finna en plats där jag trivs.

Min chef och mina arbetskollegor tyckte att det var tråkigt att det blev som det blev men de var glada att jag var så öppen och ärlig med mina känslor samt att jag snabbt sa upp mig för att de skulle hinna finna en ersättare innan jul. Det har aldrig varit min sak att undanhålla information så att inte berätta för min chef hur jag kände det hade aldrig fungerat för mig. Istället hade vi ett öppet samtal där hon även talade om att jag varit en favorit vid intervjuerna och att hon fortfarande trodde på mig bara att jag kanske ska välja ett annat dekoratörsarbete. Denna tjänsten jag hade nu var speciell inom dekoration och själv tror jag att yrket passar mig bäst i butik då jag får arbeta direkt med sälj eller eventuellt på kontor om jag själv får använda huvudet lite mer än enbart den kreativa sidan. Iallafall min chef rekommenderade mig en intressant utbildning inom området och vi avslutade vår kontakt på ett bra sätt vilket kändes skönt.

Då återstod bara att finna något annat att sysselsätta sig med om dagarna vilket har varit nästa svåra steg i detta. Under julen har jag som ni kanske förstått gått tillbaka till butik igen och arbetar för tillfället i Trelleborg 20 timmar i veckan. Det känns skönt att vara tillbaka och jag njuter av att vara "där det händer igen". Tiden springer ofta och det känns precis som att jag kom när jag ska gå dock är det alltid lite tradigt att vara ny och inte riktigt ha sin plats. Att återigen bygga sociala kontakter med arbetskamrater är krävande om man som jag vill vara omtyckt. Jag är som ni säkert förstår lite smått sönderstressad av att vara så oviss om framtiden, försöka pussla tre scheman med dagistider, dessutom vara arbetssökande på halvtid, hinna med papper till olika mydigheter, läkartider och livet i sig tar på krafterna men mitt i allt lite smått kaos är jag lycklig för jag vet att detta är en tillfällig lösning. Snart finner vi en situation som är lite mer hållbar och under tiden satsar vi på att A ska komma in på polishögskolan. Tur att en av oss vet vad vi ska bli iallafall. ;)

Slutligen en annan fråga som kommit upp. Tyvärr nej det har inte blivit något körkort i alla denna hetsen som varit. Utöver livet i texten ovan har även Liam varit otroligt mycket sjuk och vi har helt enkelt inte hunnit med. Det har inte varit prioriterat men kommer bli till våren då jag dammar av körskoleböckerna och göra vägarna osäkra för er igen. ;)

Lite mysiga morgonbilder hemma från våran gata i stan. Tyvärr vaknade jag allt annat än frisk idag så håll tummarna för att jag får mitt pass imorgon bortbytt för jag måste vila. Utanför lyser solen och det hoppas jag alla som inte är sjuka och måste jobba får njuta av. Tokigt hur man vant sig vid att det faktiskt nästan aldrig är sol numera. Hoppas de är ute länge på dagis idag och njuter. Alldeles snart går min buss till jobb och sedan är jag inte hemma förrän Idol börjar. Ikväll blir det enkel middag med "Kina" från stationen sedan kanske vi lyxar till de lite extra med Cola och plockgodis. Nu dags att avsluta frukosten som ätits framför TV4 Nyhetsmorgon och sedan bär det av mot Trelleborg!

Nej något besök i parken har inte blitt av idag istället får ni hålla till godo med lite bilder från tidigare denna månad. Som jag önskar att jag hade haft ork till lite utelek idag men jag är fortfarande sjuk och efter dagis blev vi inne. Gav mig attan imorse på att jag skulle bli frisk idag. Har försökt psykologisk tänka bort att jag kallsvettas om jag går en kortare promenad, att huvudet känns som ett bowlinklot och att snoret rinner. Jag har inte tid eller råd till detta men vad gör man. I eftermiddags gav jag upp och försökte ringa in någon som kan arbeta mitt pass imorgon. 9-18 med fyra timmars resväg är ingen bra kombo med sjuka men det är tyvärr så att flera i personalen är sjuka eller på semester så det är bara till att bita ihopa dock lyckades jag byta bort några timmar på förmiddagen vilket innebär att jag inte börjar förrän 12. Tror inte det uppskattas speciellt av kunderna att personalen går runt med sjuka nu när alla ska hålla sig hemma för svinisen men samtidigt är det inte heller speciellt uppskattat om butiken inte öppnar. Håll iallafall tummarna för att jag ska känna mig lite bättre imorgon.

Egentligen är det hög tid för mig att sova nu men eftersom jag som vanligt somnade under nattningen av Liam har jag tvingat mig själv att få ytterligare lite avprickat på den där listan som stressar mig så. Nu är omregistrering av LKFkön ordnat både för mig och A, lite fler arbeten sökta och lite annat ordnat med här hemma. Som en klapp på ryggen unnade jag mig att klicka hem en helt underbara parkas från HM. Det var länge sedan nu jag beställde något via internet. Har suktat efter denna sen jag såg den på underbaraste Emmans blogg för första gången men hållt mig från att "klicka" men idag fick jag mail om att HM har 20% på alla jackor och kappor så nu är den MIN!

Det verkligen stormar utanför idag. Blåser, regnar och är mörkt. Tur julen snart är här så vi får lysa upp med lite extra bling här hemma. Det kan behövas. Tyvärr har jag inga roliga nyheter att uppdatera till er idag. Jag ligger sjuk hemma i soffan och saknar mina älsklingar. Positivt är att Liam är frisk och på dagis. I eftermiddag hämtar A och sedan kör de till farmor en stund så jag får vila. Idag skulle jag egentligen vaccinerats mot svinis men sköterskan som jag talade med i telefon imorse rekommenderade mig att komma nästa vecka istället. Tydligen ingen bra ide att ta sprutan med en infektion i kroppen. Tradigt att behöva skjuta upp ännu ett ting som skulle göras denna veckan men ingenting att göra åt. Får vara glad att jag hållt mig i stort sett frisk hela hösten trots Liams alla sjukor och att jag blitt sjuk nu kommer kanske inte som någon chock efter den senaste månadens kroppsliga åkommor.

För om vi bortser från sjukor som i vanliga fall håller en hemma lever jag tyvärr mer än någonsin med min ovän magen som beslutat sig för att inte längre vara med på noterna. Senaste månaden har jag tappat 5 kg eftersom jag har nästintill omöjligt att äta mat på jobb. Äter jag får jag sådana smärtor och blir på toaletten resterande del av dagen vilket är en omöjlighet på jobb och därav arbetar jag numera utan att äta. En yoghurt eller en halv bulle kan tänkas stanna i magen vilket inte ger mycket energi till en hårt arbetande mama. De dagar jag är hemma går det lite bättre att få i sig mat eftersom jag vet att jag kan bli i badrummet om det skulle behövas. Morgonen och förmiddagen är dock värst då får jag inte behålla ens det minsta. Som tur är har jag äntligen fått träffa en doktor på sjukhuset. En otroligt underbar doktor som jag har personkemi med. Kan tyckas tokigt men jag är säker på att ni precis som jag upplevt att läkare kan vara ... hur ska jag förklara det... aningen opsykologiska ibland? Iallafall vi "klickade" direkt (ni behöver inte vara oroliga A var med ;) ) och jag känner mig helt trygg med att han kommer lyckas reda ut detta lidande som numera är min vardag. Har gjort massor av tester som inte visar något och i december ska de även in i magen och rota runt. Min värsta skräck och tro mig jag har gråtit som ett barn över denna undersökning men som jag lever just nu är jag så illa tvungen och förhoppningsvis finner de en lösning som inte innebär någonting farligt. Under tiden lever jag vidare med min konstaterade brist på B-vitamin, Järn och Folsyra vilket inte är så konstigt när man inte äter eller får behålla maten. Kosttillskott och en meducin för gallan är det vi testar för studen och håll alla tummarna att det ger resultat.

Utöver att min mage vänt sig ut och in har jag också gått och fått diagnosen överkänslig blåsa men jag behöver inte oroa mig det är fler än jag i Sverige som har den sjukan nämligen alla över 65 ;) Måste erkänna att jag faktiskt inte fått någon sådan diagnos ännu men att jag just nu är under utredning. Ända sedan Liam föddes har jag haft känslan av att vara konstant kissnödig. Sommaren efter Liam föddes fick jag urinvägsinfektion som senare konstaterades vara botat med pencellin men känslan stannade kvar. Prover är tagna och ingen urinvägsinfektion är konstaterad så just nu (håll i dig nu Emma för nu är jag nästan ärligare än dig ;) ) kissar jag i en liten kopp för att mäta att det som kommer in kommer ut och det som kommer ut är lika mycket som de som kommer in. Detta ska pågå i två dygn innan en sköterska kan läsa av resultatet. Dessutom ska ett ytterligare test tas för någon konstig bacill som jag inte ens tänker försöka mig på att nämna här men högst troligen har min blåsa vant sig vid att kissa ofta pgr av graviditeten och urinvägsinfektionen. Lösningen är att träna blåsan genom att inte kissa när det känns som man behöver. Lättare sagt än gjort. Sponsrad av Tena Lady? ;)  Nu vart jag helt plötsligt väldigt öppen och ärlig här på bloggen men jag måste skriva dessa ting också så att ni förstår om ni skulle se mig stå knipandes med benen på perrongen en morgon och jag ber er ödmjukt att inte starta gravidhejjarop nu bara för att jag är kissnödig konstant. För så är inte fallet. Tycks svårt att förstå av vissa människor att man kan samma tecken som vid en graviditet helt utan att vara gravid. Nu kom jag in på en helt annan diskussion som egentligen inte alls hör hit men jag tycker faktiskt att vi kvinnor bör sluta upp att spekulera i om någon är gravid eller inte. Om personen i fråga är med bebis kommer det fram tids nog. Jag lovar det syns.

För att inte trötta ut er med mer tjat om min sjukdomshistorik kan jag övergå till denna dagens spännande aktiviteter. Imorse hade vi nämligen fortsatt tid i tvättstugan och eftersom detta inte finns någon övrig tid till fick jag snällt ta mig upp ur sängen och ut i kylan över gården för att tvätta men inte vilken tvätt som helst utan Liams bebiskläder och IGEN nej jag är INTE gravid MEN kläderna har varit paketerade i påsar i månader nu och för att vi ska komma in i skrubben ska de ner i lådor och då kan de lika väl tvättas därmellan. Vilken känsla det är att tvätta de där små kläderna. Som valts ut av oss, familj och vänner med så mycket omsorg. Som tvättats och vikts så ordentligt. Som luktat bebis och som får mig att minnas hur underbara de är de där små. För små är de verkligen. Ett tag trodde jag att jag hade lyckats krypma allihopa. Visst är det så att materiella ting egentligen inte har något värde utan stunderna som vi minns men dessa ting kan verkligen hjälpa oss att plocka fram de stunderna och därför kan en mamma i Skåne fällt en liten lyckotår i en kall tvättstuga imorse. För att hon plötsligt insåg att tiden går alldeles för fort.

Nu ska en överkänslig mamma lägga sig och vila en stund. Det känns tjockt i hela huvudet men jag håller tummarna för att jag ska orka lite mer imorgon. Slänga iväg fler ansökningar, omregistrera mig och A i LKFs bostadskö och även mäkta med ytterligare ett läkarbesök. På fredag är det dags för jobb igen och då måste jag vara kry!

Idag är Liam på dagis mellan 9 och 14. Själv är jag galet stressad över alla ting jag måste ordna med. Att vara arbetssökande tar på krafterna och jag blir lite smått sur när jag hör att jag är "ledig" om dagarna. Jag är allt annat än ledig. Utöver att jag skall söka arbete är det papper som ska in till FK om VAB, det är tider på arbetsförmedligen, ansökan till A-kassan, scheman som ska matchas, tvättider som ska bokas, städ som ska hinnas med och dessutom ett otal läkarbesök eftersom min kropp precis som jag verkar ha sagt upp sig. Inte blir det lättare av att jag snittar 4 timmars resväg varje arbetspass vilket innebär att min egentliga arbetstid blir mycket mer än halvtid fast jag får inte betalt för det. Dock har jag själv valt detta och konstigt nog känns det skönt. Underbart att slippar arbeta med någonting som inte kändes rätt. Situationen idag kanske inte är klokren men den är tillfällig och det ger mig hopp. Att jag också någon gång ska finna rätt jobb för mig samt en balans mellan timmar på jobb och hemma som fungerar för vår familj. Att A är med och stöttar mig i detta bekräftar ännu en gång varför jag älskar honom så att mitt hjärta värker. Har svårt att se varför vi tidigare vilt diskuterat hur fördelningen ska se ut här hemma då vi idag tycks ha funnit en perfekt lösning på det hela. A lagar maten, jag diskar, A tvättar, jag sorterar tvätten och viker in i garderoben, A dammsuger och jag plockar undan, A handlar och jag skriver matlista etc. Listan kan göras lång men viktigast av allt är inte att vi funnit ett sätt att dela alla uppgifter på utan att vi arbetar tillsammans som en familj för att få vårt liv till att bli det bästa. Vi pratar mycket med varandra om hur vi ser på framtiden, planerar tillsammans och har gemensamma mål. Mitt i allt kaos känner jag mig faktiskt väldigt lycklig även om det just nu är väldigt mycket.

Liams dagistider är inlämnade, VAB papper ordnade och skall skickas in till FK i eftermiddag, tvätten är i maskinerna, schemat för tre jobb samt dagis är ifyllt för hela december, tiden på arbetsförmedlingen är ombokad pgr av jobb. Lite har jag hunnit med idag och ytterligare lite tänkte jag hinna bocka av innan det är dags att hämta Liam på dagis. En punkt på att göra listan är att ordna barnvakt. Fick lite ont i magen igårkväll då jag insåg att vi behöver barnvakt många dagar i december. Min underbara mamma har idag lättat mitt hjärta och kommer ner julveckan då vi arbetar som mest men det fattas fortfarande några tider som jag undrar om någon ;) kanske vill passa vår lilla polis?

Torsdagen den 3 december. Hämtning från dagis runt klockan fyra och kvällen.

Söndagen den 6 december.

Tisdagen den 15 december. Hämtning från dagis runt klockan fyra och kvällen.

Torsdagen den 17 december. Hämtning från dagis runt fyra och fram till klockan 19.00.

Fredagen den 18 december. Hämtning från dagis runt fyra och fram till klockan 20.00.

Onsdagen den 23 december. Hämtning från dagis runt fyra och fram till klockan 20.00.

Nu förstår ni säkert att jag inte tillfrågar hela världen om barnvakt utan de som vanligtvis träffar Liam i vår umgängetskrets. Enklare att skriva tiderna här istället för att smsa alla.

Nu dags att plocka ur maskinerna, fylla i ytterligare lite papper och sedan bär det av mot dagis. Mitt huvud är tungt idag så fortsätt hålla tummarna att förkylningen inte blir värre än såhär!

Det blev inte mycket gjort utav mina måsten idag. Då jag skrivit klart inlägget till er la jag mig ner för att vila en stund och vaknade inte förran klockan redan slagit eftermiddag. A kom hem från jobb och lagade middag till oss medan jag och Liam tände mysbelysningen här hemma. Det är en härlig liten tradition vi har. Att varje eftermiddag tända stjärnorna tillsammans. Att se lyckan i Liams ögon när de tänds är underbart. Det är en av de tusen ting jag älskar med att vara mamma. Att jag genom att skapa dessa mysiga stunder tillsammans bygger grunden för en lycklig barndom för vår lilla Cowboy.

Liam hjälpte som vanligt till att duka bordet och då vi ätit tog jag tag i disken medan killarna läste lite böcker och såg på Saltkråkan. Resterande kväll har spenderats i köket med mitt dec. schema från jobb, As schema från jobb samt Liams dagistider. Det kommer minst sagt att trassla ihopa sig och vi kommer behöva mycket hjälp för att denna månaden ska gå ihopa sig. Det eviga livspusslandet. Ibland tror jag det var bättre förr. Då kvinnorna var hemma med barnen. Inga skuldkänslor över tiden tillsammans som blir så liten då vi går tillbaka från mammaledigheten, inga sura miner på jobb och inget VAB från dagis. Hade vi haft ett större socialt nätverk med barn i Liams ålder hade jag absolut kunnat tänka mig att stanna hemma med honom. Nu är inte så fallet och jag tackar för att vi fått vara hemma så länge tillsammans under föräldraledigheten.

Som skrivet blev det inte mycket att stryka på att göra listan idag men imorgon är en ny dag då Liam förhoppningvis orkar med en stund på dagis och förkylningen som spritter i min kropp inte hunnit slagit ut. På onsdag ska jag vacinera mig från svinisen och det ska bli skönt. Har inte oroat mig så mycket över att drabbas och hoppas därför inte göra det heller nu när jag så snart ska få sprutan.

Dags att försöka koppla bort stressen och lägga sig ner i soffan. Har festat på en av Liams isglassar och tänkte se på Ullared på Play!

Måste erkänna att jag kände mig lite besviken när jag tittade till bloggen imorse. Inga kommentarer. Kanske betyde bloggen inte så mycket för er som jag trott? Sen kom jag på att jag klickat i att jag vill godkänna alla kommentarer. Loggar in och möts av alla era helt underbara kommentarer och precis i det ögonblicket förstod jag varför jag bloggar. Ni stärker verkligen mig som person och det är helt underbart att omge sig av sådanna människor. Tack allihopa både för kommentarer här på bloggen och via mail. Det gjorde verkligen min dag!

Som ni säkert förstår av rubriken är det en VAB dag idag. Ytterligare en. Feber konstaterades igårkväll men var som borta imorse. Reglerna på dagis är dock en feberfri dag så håll nu tummarna för att det blir så. Kan inte minnas en vecka utan VAB. Vi har helt enkelt haft otur och drabbas av mycket sjuka dock inget mer farligt än vanlig förkylning, halsont och öronhinneflammation. Det får man vara glad för. Det har blivit många turer till läkare. Liam är så otroligt duktig som både gått med på att bli undersökt och ta diverse prover. Får alltid höra vilken charmig liten kille han är och när vi går därifrån med ytterligare ett till Bamseklistermärke är det inte bara Liam som är stolt. Föräldrainformationen från BVC är att det är helt normalt med 10- 12 infektioner under det första året på dagis. Tror vi snart har nått upp till detta och jag hoppas att det snart vänder. När man är ett och ett halvt år är det nämligen inte alls lika roligt att stanna hemma och vila om dagarna som att leka med alla kompisarna på dagis.

Jag som planerat fylla dagen med tvätt, jobbansökning, sortera diverse papper, ringa viktiga samtal, organisera etc. fick snabbt styra om mina planer och hoppas att jag hinner med ovanstående under senare delen av veckan. Känner mig dock själv lite sliten. Håll tummarna för att inte även jag blir sjuk när jag äntligen har lite tid att styra upp saker och ting!